DELTA ska öka teknikintresset

I september 2016 hölls en första kick-off inför lanseringen där företag, branschorganisationer, utbildningssamordnare och aktörer inom teknik- och industrisektorn fanns på plats för att diskutera samverkansformer. Diskussionerna har nu landat i verkstad genom lanseringen av en gemensam IT-plattform.

Den IT-baserade samverkansplattformen är tillgänglig för lärare och erbjuder en kombination av socialt nätverk, bredd av bokningsbara verklighetsförankrade och ämnesintegrerade aktiviteter från arbetslivet i hela regionen. Aktiviteter som har koppling till skolornas kursplaner. Även arbetslivets representanter har självklart tillgång till den IT-baserade plattformen. De kan registrera vad de vill och kan erbjuda till skolorna och vilka behov som finns i företagen. På så sätt får skolorna tillgång till ett kvalitativt utbildningsstöd som också går i linje med företagens behov när det gäller arbetskraft.

Industrisektorn och teknikbranschen har länge belyst problematiken med att hitta rätt kompetens i regionen.

– Blekinges arbetsliv skriker efter arbetskraft såsom gymnasieingenjörer med god motivation och teknisk kompetens. Genom samverkan stärker vi konkurrenskraften och säkrar framtida kompetensförsörjningen, säger Mats Svensson, en av projektledarna för Delta Blekinge.

I samband med lanseringen av Delta Blekinge hölls paneldiskussion med representanter från näringslivet, branschorganisationer och skola. Panelen gav sin syn på projektet och belyste framgångsfaktorer för samverkansmodellen.

”Kroka tag i ungdomars motivation”

– Det är i mötet mellan skola och arbetsliv som intresse och motivation för teknikämnena kan skapas hos eleverna. Delta Blekinge är en av alla arenor som möjliggör för dessa möten, sa Mikaela Zelmerlööw, Skolverket, som också var en av föredragshållarna vid lanseringen.

Man behöver vara väl rustad för att kunna göra väl underbyggda val. Delta skapar förutsättningar att lyckas, menade Mikaela Zelmerlööw och gav kred för initiativet till samarbete mellan skola och arbetsliv.

– Det är viktigt att skolan och arbetslivet samverkar, det visar alla rapporter och studier tydligt, sa Mikaela Zelmerlööw.

Samverkansaktiviteter med arbetslivet i form av studiebesök och föreläsningar kopplat till befintliga kursplaner är exempel på aktiviteter som vinner på att utvecklas ytterligare. Det behövs förstärkta insatser för att minska studieavhoppen och öka motivationen hos elever för att kunna trygga kompetensförsörjningen.

– 2009 var det 122 750 elever som började gymnasiet. Av dessa gick 15 240 elever ett extra år på gymnasiet, 2 990 elever gick två extra år. Det blir 21 220 år på gymnasiet som kostar åtskilliga miljoner varje år. Det här ger tydliga signaler om att samarbete med arbetslivet är ett måste, sa Mikaela Zelmerlööw.

Hon gav exempel på förstärkningar av de nationella insatserna som är aktuella inom vägledningsområdet. Praktisk arbetsorientering, branschskolor, utredningar i syfte att förebygga avhopp, arbetsmarknadsutredningar och delegationen för unga till arbete är några av inslagen. Men utredningar räcker föga när teknikbranschen skriker efter arbetskraft och rätt kompetens.

– Delta handlar om att kroka tag i ungdomarnas motivation. Delta svarar på ungdomarnas fråga; ”Vad ska jag med den här kunskapen till?”. Det är så man når en ökad motivation, sa Mikaela Zelmerlööw.

”Plattformen får inte bli ett självändamål”

Delta Blekinge har en viktig roll i att sammanföra skola och näringsliv. Samarbetet gynnar inte bara företagen lokalt utan får positiva effekter även regionalt. Det menar Fredrik Martinson, CTO och delägare till Areff i Ronneby.

– Att få skola och näringsliv att närma sig varandra är avgörande för att kunna motivera eleverna att bli intresserade av teknikämnen. Eleverna får en tydlig koppling till hur de teknikorienterade ämnena används i praktiken, det är en vinst för eleverna och även för lärarna, säger Fredrik Martinsson.

Samtidigt ger projektet en möjlighet för företagen att visa upp sina verksamheter.

– Det är en viktig marknadsföringsdel för företagen. Delta Blekinge har inte bara betydelse för företagen lokalt utan spelar roll även regionalt. Medflyttande eller familjemedlemmar måste kunna säkras jobb och med samarbete skapas förutsättningar till fler arbetstillfällen inte bara lokalt utan även regionalt. Jag tror stenhårt på den här idén men plattformen i sig får inte bli ett självändamål. Det är inte plattformen som teknisk lösning som ska vara det centrala utan syftet och det vi åstadkommer med plattformen. Den IT-baserade plattformen är ett viktigt verktyg för detta, säger Fredrik Martinsson.

Studie- och yrkesvägledarna Peter Hansson och Larry Nordström vill gärna se att modellen implementeras i de lägre årskurserna för att så tidigt som möjligt skapa intresse och motivation hos de yngre eleverna.

– Det är ju egentligen där det är viktigt att jobba med de här frågorna. Det är på grundskolan som eleverna ska göra sina val inför gymnasiet. Vi studie- och yrkesvägledare skulle då få bättre förutsättningar att förbereda eleverna så att de gör väl underbyggda val, säger Larry Nordström.

Björn Åhlander, Teknikföretagen, håller med om att det är viktigt att jobba teknikorienterat i tidiga åldrar.

– Det är en vettig spridning att också rikta sig till eleverna på grundskolan. Det handlar om förståelse och insikt, att omvandla teoretisk abstrakt kunskap till något praktiskt och att förstå sammanhanget. Då kommer också intresset, om man förstår hur det kan användas i vardagen och i det praktiska. Det kan vara svårt för en lärare att förklara konkreta exempel, det är här det är så viktigt att arbetslivet får en möjlighet att gå in och presentera hur momenten fungerar i realiteten.

Björn Åhlander pekar på de yrkesområden där det råder brist på arbetskraft.

– Tittar man på arbetsmarknaden så är det brist på lärare, framför allt inom de naturvetenskapliga ämnena, personal inom sjukvården och så den tekniska sektorn. Inom tekniksektorn råder det brist på arbetskraft inom lägre ingenjörsområden och inom det industritekniska området. Det är mellanspannet vi pratat om här, där företagen antingen måste tvingas anställa okvalificerad arbetskraft som de måste lära upp själva, eller knyta till sig överkvalificerad arbetskraft. Det blir onödigt dyrt och försämrar konkurrenskraften hos företagen. Och ser vi till de små företagen så riskerar många att lägga ner sina verksamheter för att de inte har rätt kompetens till arbetsuppgifterna. Är man fem personer på ett litet företag och måste göra alla momenten så sliter det, det är inte hållbart i längden, säger Björn Åhlander.

Krisztina Andersson