Bättre och tydligare avgiftsstrukturer vid kommunal tillsyn

2024 blir det förbjudet för kommuner att ta ut avgifter i förväg för livsmedelskontroller, som sedan kanske inte ens blir av. Den fjärde mars fattade regeringen det beslutet. Från 2022 börjar det nya regelverket att gälla och då förväntas kommunerna börja övergå till att debitera i efterhand. Senast 2024 ska det vara infört i alla kommuner.

Sveriges kommuner spelar en nyckelroll för företagsklimatet i landet. Kontroller av exempelvis livsmedelshantering och alkoholservering, men också tillsyn inom till exempel industrin är viktiga för företagen, både för att säkerställa den egna verksamheten och för att inte behöva utsättas för konkurrens av oseriösa företag.

Länge har det funnits ett missnöje med de avgifter som kommunerna tar ut för sin tillsyn och bristen på transparens hur man kommer fram till schablonavgifterna som finns på många håll idag. Många företag förstår inte hur avgifterna har räknats ut eller varför de ska betala i förskott. I många kommuner kommer en faktura i början av året som inte är kopplad till hur mycket tid som måste läggas på att kontrollera verksamheten.

Granskningar av Näringslivets regelnämnd (NNR) visar också att avgifterna för likadana verksamheter kan skilja sig drastiskt mellan olika kommuner, utan någon uppenbar förklaring.

Det självklara vore att kommunerna tar betalt först när tjänsten har levererats, det vill säga när kontrollen har skett. Denna modell har prövats framgångsrikt i vissa kommuner redan, med mycket goda resultat. Både för kommunen och företaget blir det tydligare hur resurserna används och vad avgifterna går till.

Svenskt Näringsliv har under flera år drivit på att det bör ske en förändring av avgiftsmodellen. Nu blir det verklighet på ett område.

Men det finns ingen anledning att stanna där. När avgifterna för livsmedelskontrollerna görs om är det ett gyllene läge att se över andra tillsynsavgifter och att införa efterhandsdebitering även där.

Fördelarna skulle vara stora, i form av ökad nöjdhet hos företagen och ökad tydlighet i hur avgifterna används och räknas ut.

Det allra viktigaste kanske i detta sammanhang är dock att inte bara gå över till efterdebitering utan att man samtidigt ser över hur avgifterna är kopplade till den faktiska tillsyn och tid man lägger ner. Först då blir det helt transparant och förståeligt för den enskilde företagaren. Med det kommer också en kultur kring att hjälpa företagaren göra rätt i samband med tillsyn.

Det vinner både näringsliv och kommuner på och i dessa tider har man en gyllene chans att påbörja detta arbete i Dalarnas kommuner för att hjälpa många hårt utsatta näringar.