Elskatten tvingar företag agera bank åt staten

Elskatten kommer från årsskiftet att vara 29,5 öre per kilowattimme, förutom i delar av norra Sverige där nivån ligger på 19,9 öre. För företag som har en tillverkningsprocess, eller är ett datacenter, med en effekt större än 0,5 megawatt ligger nivån på 0,5 öre per kilowattimme.

Fram tills årsskiftet var det elbolagen som såg till så att de som är berättigade till lägre elskatt fick ett lägre pris. Tillverkande företag anmälde sig till elbolaget som i sin tur tog ut det lägre priset. Men efter årsskiftet kommer alla elkunder att debiteras full elskatt direkt, det vill säga 29,5 öre per kilowattimme.

Tillverkningsföretagen tvingas istället själva ansöka om återbetalning från Skatteverket. För de allra flesta företag görs återbetalningen en gång per år. Stora företag som förbrukar mycket el, över 20 gigawattimmar per år, kan ansöka om att bli frivilligt skattskyldiga – vilket innebär att de inte behöver ligga ute med pengarna.

”Kan inte lita på sittande regering”

För Mats Rosén som driver det lilla företaget Mattes Bröd i Ockelbo slår förändringen hårt mot kassaflödet.

– Den första inbetalningen på elen kommer för oss att ligga på tio till femton tusen kronor mer än vanligt, säger han.

Utslaget över året landar det på upp mot 180 000 kronor. Att ligga ute med så mycket pengar kväver företagets investeringsmöjligheter, påpekar Mats Rosén.

– Vi skulle behöva investera i till exempel mer energieffektiva ugnar. Sådana investeringar måste vi lägga åt sidan, vi får betala skatten i stället. Detta bromsar utvecklingen, säger han.

Mats Rosén är framförallt kritisk till bristen på information om förändringen. Enligt honom har det varit helt tyst om förändringen tills ett brev från elleverantören damp ned i brevlådan i början av december. I brevet fanns en upplysning om att han efter årsskiftet skulle betala den högre avgiften.

Mats Rosén blev förbannad och ringde runt till flera andra företagare i kommunen och ingen visste något om detta.

– Det blev alldeles tyst i telefonen. En företagare sa att de lagt sin budget och redan satt priser på offerter för 2017. De gör av med en miljon kilowatt, då kan man tänka sig att det här kommer att få jättestora konsekvenser, säger han.

En annan företagare Mats Rosén var i kontakt med vittnade om att dennes företag enbart skulle överleva två månader efter att förändringen trätt i kraft.

– Jag känner att jag inte kan lita på den sittande regeringen. Vad som helst ser ju ut att kunna hända. Jag har varit företagare i 50 år och har aldrig varit med om något liknande. Det här var droppen.

Få politiker som känner till förändringen

Peter Nayström är generalsekreterare på Svenska Gjuteriföreningen, en branschorganisation för järn-, stål, och metallgjuterier. Han vittnar om att det inte bara är få företag som känner till att förändringen kommer att träda i kraft.

– Det är ännu färre av politikerna som förstått beslutet som vet vad de är de beslutat om. Eftersom detta inte handlar om en skattehöjning kan det här ha hamnat under politikernas radar, säger han.

Peter Nayström tycker att politikernas ointresse är anmärkningsvärt med tanke på den stora effekten ändringen får på företagen.

– Det här slår direkt mot likviditeten när företagen ska agera bank mot staten. Det stärker ju naturligtvis inte företagens konkurrenskraft. Företagen får ligga ute med likvida medel och täcka upp för dem med checkkrediter. Underleverantörer pressas redan av långa betaltider på kundfakturor och nu skall man dessutom låna ut pengar till staten, säger han.

Funnits finansiell risk för elbolagen tidigare

Bakgrunden till förändringen är att det tidigare har funnits en finansiell risk för elhandelsbolagen. I princip har det varit upp till dem att själva avgöra om en elkund är berättigad till den lägre nivån eller inte. Det har förekommit fall där elhandelsbolagen blivit återbetalningsskyldiga när Skatteverket gjort en annan bedömning.

Ett annat skäl är att den lägre skattenivån är ett statsstöd enligt EUs regelverk. Det innebär att Sverige måste föra ett register över vilka företag som får stödet, säkerställa att de är berättigade till stöd och vilken summa stöd som betalas ut per stödmottagare. Från regeringens håll anser man inte att det är ett ansvar som elbolagen bör ha.

Maria Sunér Fleming, Enhetschef för Energi, Infrastruktur och Miljö på Svenskt Näringsliv, ser två åtgärder som kan tas för att komma till rätta med problemet.

– Dels kan man att tillåta tätare återbetalningsintervall för alla företag, gärna månadsvis, för att minimera påverkan på företagens kassaflöde. Det andra alternativet är att öppna för att fler företag kan bli frivilligt skattskyldiga och själva hantera sin skatteinbetalning, genom att avsevärt sänka gränsen 20 gigawattimmar eller ta bort den helt, säger hon.

Svenskt Näringslivs redaktion har sökt Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan som avböjer att kommentera och hänvisar till Finansdepartementet. Även Finansdepartementet avböjer kommentar.