Företagssafari – del 1 till Odenskog 

På Sandberg & Jonsson i Odenskog berättade Marianne Kurtson om det anrika företaget som hennes pappa och hans kompanjon startade för 71 år sedan genom att sälja en häst och en bil för att få loss kontantinsatsen till den första begagnade lastbilen. Idag omsätter företaget 180 miljoner kronor om året och har 120 medarbetare. 

– Vi verkar i en lågmarginalbransch där det ofta handlar om 3-4 procent på sista raden i resultat. I en tid som nu med bränslepriser som ger kostnadsökningar på 20-25 procent så förstår ni varför mindre åkerier som kan, väljer att ställa sina bilar. Vi har tur som till stor del har avtal med drivmedelsklausuler som reglerar både när priset går upp och ner. Men det tär på vår likviditet och för många i branschen är det otroligt tufft. Jag tror vi kommer att se konkurser framöver.   

När Marianne får en fråga om den sänkning som regeringen beslutat om blir svaret: 

– Det är för lite och för sent. Branschen kan inte bära kostnaderna och företag kommer försvinna. 

Svårt att hitta chaufförer 

Av de 120 medarbetarna jobbar över 80 i Östersund och de senaste åren upplever Marianne att det blivit svårare att hitta personal på grund av två saker. 

– Det utbildas för få och YKB-kravets införande är en av utmaningarna. Ändå vill jag poängtera att vi har ett mycket bra transportprogram i Östersund och att det numera är många tjejer som läser där. Jag kan se hur intresset för yrket därmed har ökat, förr var det många som tänkte ”kan du inte bli något annat så kan du alltid bli lastbilschaufför”. Den gamla skrönan och jargongen är helt borta. 

Yrkeskompetensbevis, YKB, är ett EU-gemensamt krav och Sverige hade dispens under lång tid från kravet. Det är kurser som alla chaufförer måste gå vart femte år och det handlar om många timmar på skolbänken för att lära sig om första hjälpen, ergonomi, hälsa, kundbemötande, ecodriving och transport av farligt gods. 

– Vi har faktiskt ända sedan dess haft svårare att få en del visstidsanställningar. Pensionärer och lärare m fl. kunde tidigare gärna köra extra under till exempel sommaren. Även om vi står för kostanden för YKB känner många att engagemanget och entusiasmen inte är lika stor när skolbänken kallar. 

Ett nej borde medföra annat förslag 

Näringslivschef Fredric Kilander gläds åt att Östersund utvecklas, att vi får fler invånare, samt att områdena Lillänge och Odenskog växer. Han undrar därför vad Marianne har för tankar kring framtiden. 

– Vi behöver ta hand om våra företag i en växande stad och då behöver vi jobba tillsammans. Jag tycker inte vi ska känna ett vi och ett dem mellan kommun och företag. Det gynnar ingen. När jag som företagare skickar in ett ärende, till exempel bygglov och får ett nej, då vore det bästa om jag kunde få ett förslag på hur jag kan göra istället för att få ett positivt svar.  

Politiker Per Jönsson (M) berättar att direktivet till tjänstepersoner är att alltid överväga ett ja. Och, när ett ärende hamnar på politikernas bord ska även de först överväga ett ja. Hur detta fungerar i praktiken kan bara företagen svara på. 

Läs gärna om Eva-Märet Nordengren på Böle Byskola som var värd för besök nummer två på denna företagssafari.