Om inledande ovilja till samarbete, hur skolpengen ska räcka till renoveringar och utbyggnader samt hur Böle byskola bidrar till minskade kostnader för kommunen. De frågorna stod högst på agendan när två företagare, två politiker, två företagarorganisationer och tre tjänstepersoner träffades för att diskutera företagandet i Östersund inklusive dess utmaningar och framtidstankar.
Samma dag som Östersunds kommun beslutade att lägga ner den kommunala skolan i Böle gav Skolverket den nybildade föreningen starttillstånd om att bedriva friskola. Det var 2003, Vallsundsbron hade nyligen byggts och Böle var en inflyttningsbygd. Byborna såg möjligheter som politikerna inte gjorde.
– Vi fick hyra lokalerna av kommunen, men starten på samarbetet blev inte det bästa. När eleverna var på skolavslutning i kyrkan inför sommaren skickade kommunen containrar till skolan och tömde lokalerna, vi fick inte en chans att köpa loss något. Företagen i bygden hjälpte till jättemycket, både med möbler och pengar och tack vare det lyckades vi ändå stå redo till höstens skolstart, säger Eva-Märet Nordenberg, vd, skolchef och rektor på Böle Byskola.
Då hade den nystartade friskolan 63 elever och åtta medarbetare. Idag går 130 elever på skolan, det är 25-30 anställda och byggnaden ägs numera av skolan, inte av kommunen. I två omgångar har föreningen byggt ut. Först undervisningslokaler, sedan två klassrum och en restaurang med ett tillagningskök.
– Allt vi som friskola vill göra måste vi finansiera på något sätt och enda intäkten vi har är skolpengen. Att bygga ett kök är jättedyrt och då måste vi bunkra, alltså spara pengar under några år för att sedan ha råd. Dessutom kläckte vi den goda idén att använda restaurangen (skolmatsalen) till fler än bara elever och idag erbjuds luncher och möjlighet för fester och evenemang kvälls- och helgtid.
Böle Byskola ger ingen vinstutdelning, men de går vissa år med vinst som de alltid återinvesterar i skolan. Att nu regeringen föreslår att friskolor ska få 10 procent lägre skolpeng än kommunala skolor är ett typiskt valutspel, som Eva-Märet ser det.
– Jag hoppas att det inte blir verklighet. Skulle det röstas igenom så kommer jag nog att lämna min roll. Det är vinstutdelningen som politikerna vill komma åt, men det är alla vi som inte har vinstutdelning som kommer att drabbas hårdast. För oss är det helt enkelt nödvändigt att ha en buffert för alla oförutsedda kostnader.
Redan idag kan Eva-Märet visa hur en friskola har en tuffare ekonomi att hantera men också hur Böle byskola avlastar kommunens ekonomi.
– En friskola får inte lyfta momsen, vid ombyggnationer, renoveringar och inköp betalar vi alltid med moms. Vi får en kompensation på sex procent men som kommun har man större möjlighet att hantera momsavdrag. Dessutom skulle nästan alla 130 elever på Böle varit berättigade till skolskjuts om inte Böle funnits. Det hade kostat kommunen mycket pengar, nu slipper de den utgiften eftersom elever som går på friskola inte är berättigade till skolskjuts.
Eva-Märets resa med Böle Byskola är en spännande historia och både politiker och tjänstepersoner lyssnar och antecknar. När vi får glada hej-rop från ett gäng fjärdeklassare och äter en fantastiskt god lunch i skolans restaurang är det lätt att se friskolans fokus: Att skapa den bästa skolgången för byns elever.
Läs gärna om Marianne Kurtsson på Sandberg Jonsson som var värd för besök nummer ett på denna företagssafari.
FriskolorLokalt Företagsklimat