HC Fjällvivans koncept lockar nya patienter

Det sker en snabb utveckling hos HC Fjällvivan. I dagsläget har hälsocentralen närmare 2 500 listade patienter, vilket är halvvägs till den målsättning som sattes när verksamheten startade.

– När vi frågar patienterna varför de listar sig hos oss handlar det i första hand om tillgänglighet, att kötiderna hos de andra vårdcentralerna helt enkelt är för långa. En annan sak som många blir positivt överraskade av när de kommer hit är att det är så enkelt att få kontakt med vårdpersonal och att vi försöker se till att patienten alltid får komma till samma läkare. Vi har också kvällsöppet och överväger att ta emot patienter tidigt på morgnarna, för att vara tillmötesgående mot deras planering. Sådant uppskattas, säger Dan Gaversjö.    

När patienten kliver in på HC Fjällvivan på Frösön möts den av konst på väggarna och hemtrevliga väntrum. I väntrummet finns lappar med direktnummer till personalen, både läkare och sköterskor.

– Det är nog få som trivs i den klassiska sjukhusmiljön. Vi har därför försökt göra det mer mjukt och varmt med inredning som gör att man trivs. Exempelvis har vi ett väntrum till barnavårdscentralen som är fyllt av leksaker, vilket i praktiken också ofta blir det rum där läkaren möter barnet.   

”Systemfel”

På frågan om varför HC Fjällvivan har blivit så pass populär säger Dan Gaversjö att mycket av förklaringen har att göra med att de flesta regionstyrda vårdinrättningarna inte lyckas leverera den vård som skattebetalarna förväntar sig.

– De långa köerna till vården visar på ett system som inte fungerar. Genom att vi har kunnat bygga upp verksamheten från scratch har vi kunnat undvika ineffektiva systemfel, vilket är en av förklaringen till den ordinarie vårdens situation. Här får patienten som oftast svar inom 24 timmar, oavsett om det är en digital, fysisk eller telefonkontakt. Som ett privat företag har vi heller ingen annan möjlighet än att gå med vinst. Regionens verksamheter får tillskott om de går med underskott, men skulle vi göra det skulle det innebära konkurs. 

Ett av de problem som Dan Gaversjö pekar ut vad gäller den vanliga sjukhusvården är dess problem att behålla ordinarie medarbetare och att den istället blivit beroende av stafettpersonal.

– Situationen med stafettpersonal där läkare och sköterskor reser hit och jobbar för att sedan betala skatt och konsumerar mest av sin lön i sin hemkommun dränerar regionen på skattepengar. Vår verksamhet har inte möjlighet att erbjuda samma löner, men vi har andra kvalitéer i form av bättre arbetsmiljö och en större möjlighet att anpassa sin arbetssituation. Det är så vi hoppas kunna behålla vår duktiga personal, fortsätter han.

Vill fortsätta växa

Dan Gaversjö och hans medarbetare har ingen ambition att dra ned på expansionen. I somras började hälsocentralen att ta emot patienter för gynundersökning.

– En av de verksamheter som patienter stått alldeles för länge i kö till är gynekologiska undersökningar. Vi har därför slutit ett avtal med kvinnokliniken och har gjort 800 undersökningar från juni till och med december. För närvarande förhandlar vi med regionen om en fortsättning av det avtalet. Utöver detta har vi som ambition att komma igång med verksamhet fokuserad på ögon och öron också, men det är fortfarande endast på planeringsstadiet.

En ytterligare idé som Dan Gaversjö har är att försöka nå patienter i glesbygd.

– För patienter i glesbygd kan det vara ett stort projekt att ta sig till hälsocentral eller sjukhus. Här är jag övertygad om att det finns massor av lösningar både vad gäller fysiska besök men också digitala sådana som skulle kunna underlätta för patienten. Vi jobbar redan nu med mycket digitala kontakter och har redan haft 9200 digitala kontakter sedan vår verksamhet började, vilket de flesta tycker fungerar smidigt. Min drivkraft är att vara innovativ och skapa nya lösningar på gamla problem. Att bo i glesbygd ska inte vara ett hinder för att ha tillgänglig vård och det vill vi också vara med att lösa.