Oro och frustration över infrastrukturen i Kronoberg

Infrastrukturen i Kronoberg har länge varit eftersatt. Enligt en enkätundersökning ser 11 procent av företagen i Kronoberg brister i infrastrukturen som ett betydande hinder för tillväxt. Det är något lägre än motsvarande siffra för landet som helhet – men det säger egentligen mer om läget i Sverige än om läget i regionen. Transportföretagens analys visar att 37 procent av de statliga vägarna i Kronobergs län kan betecknas vara i dåligt eller mycket dåligt tillstånd.

För näringslivet är detta ett stort problem. Ofta berättar företagare om investeringar som inte blivit av på grund av dåliga vägar, eller att kompetensförsörjningen ytterligare försvårats på grund av krånglig och långsam pendling. I princip alla företag är transportberoende och därför påverkar bristerna i infrastrukturen ytterst deras tillväxtmöjligheter.

– Dålig internationell tillgänglighet kan också avskräcka företag från att investera i Sverige. Vår ekonomi utvecklas genom handel med andra länder och politiken måste bli bättre på att se sambandet mellan förbättrad tillgänglighet till marknader och kompetens i andra länder och tillväxt, konstaterar Svenskt Näringslivs infrastrukturexpert Nils Paul.

Att infrastrukturen behöver förbättras är något som företrädare för IKEA i Älmhult har länge påpekat. Inte minst gällande bristerna i tågtrafiken. Situationen för pendlare till och från arbetsplatsen har nått en så pass kritisk punkt att IKEA nu satt in egna bussar mellan Malmö, Lund och Älmhult som en tillfällig lösning under sex månader.

– Att pendlingen längs Södra stambanan inte fungerar tillfredsställande skapar enorm frustration hos våra medarbetare och för oss som arbetsgivare. Den nuvarande situationen är ohållbar för långt fler än oss på IKEA i Älmhult och fler förbättringar behöver därför ske här och nu. Om problemen fortsätter hotas våra utvecklingsmöjligheter och våra verksamheter i Älmhult. Att vi som privat företag känner oss tvingade att ta till den här typen av extraordinära åtgärder är både olyckligt och ohållbart, säger Mattias Lindqvist, som är ansvarig för samhällsrelationer på IKEA Älmhult AB.

Inte bara vägar och järnvägar behövs för att näringslivet i länet ska blomstra; även flyget är viktigt för företagen i Kronoberg.

– Jag är orolig för att försämrade flygförbindelser ska medföra att företagen i Växjöområdet ska tappa konkurrenskraft, menar Santhe Dahl, styrelseordförande Vida-koncernen. Det påverkar i högsta grad investeringar och nyetableringar av företag, liksom nya affärer. Regionen och länet är framförallt stora inom skogsindustrin, verkstadsindustrin och IT-branschen; om vi inte kan få hit kunder, leverantörer och investerare på ett snabbt och effektivt sätt blir det helt enkelt färre affärer och därmed sämre tillväxt och ett minskat skatteunderlag.

Förutom vikten av flyget berättar Santhe Dahl att Vida-koncernen transporterar ca 40 tågset per månad med timmer till sågverk mellan Sverige och Norge. Troligen lär tågseten bli längre framgent, vilket kräver investeringar i terminaler och omlastningsplatser. Det kommer förstås också att krävas en utökad elektrifiering för att gå i takt med den gröna omställningen.

Nu ser det dock ut att vara viss bättring på gång, i alla fall för vägarna. Med de satsningar som regeringen aviserade i den nya infrastrukturpropositionen bör det vara möjligt att komma till rätta med det eftersatta vägunderhållet till slutet av planperioden år 2037, medan det kommer ta längre tid att komma i kapp med järnvägsunderhållet. Tid som många företagare inte har.

– Vi vill se att alla aktörer med ansvar i den här frågan kraftsamlar för att göra något åt de problem som finns här och nu. Problem som är avgörande att lösa för att vi som företag ska kunna fortsätta att växa och bidra till att hela Sverige ska fungera, anser Mattias Lindqvist på IKEA.

Detta är ett resonemang som Nils Paul instämmer i.

Vi har under flera mandatperioder underinvesterat i underhåll. Om Sverige menar allvar med att satsa på tillväxt och omställning måste infrastrukturen hänga med och uppdateras i takt med att befolkning och ekonomi växer.