Norrbotten ställer om för fler yrkesutbildade

För drygt ett år sedan beslutades om ändringar i skollagen för att utbildningar på gymnasial nivå bättre ska anpassas och dimensioneras efter arbetsmarknadens behov. Svenskt Näringsliv har gjort en analys av läget i Norrbotten, en av de regioner i landet som har lägst arbetslöshet och där det råder huggsexa om kompetent personal.

Störst behov av yrkesutbildade

De stora industrisatsningarna i norr kräver mer arbetskraft, men behovet av kompetens är stort även inom vård, omsorg och kommersiell service. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät som genomfördes under oktober-november 2023 framgår att två av tre företag i Norrbotten (67 procent) hade försökt rekrytera medarbetare under de senaste sex månaderna. Norrbotten har dock ett bättre läge än resten av landet när det gäller att lyckas med sina rekryteringar. Andelen misslyckade rekryteringar var 12 procent under undersökningsperioden, att jämföra med rikets 23 procent.

Precis som i resten av Sverige är den mest eftersökta utbildningsbakgrunden gymnasial yrkesutbildning och regionen jobbar tillsammans med kommunerna i geografiskt indelade samverkansområden för att förbättra situationen. I de 14 kommunerna sker samarbete med näringslivet på olika sätt.

Mia Berglund, som åt Svenskt Näringsliv har analyserat hur förändringarna i skollagen kommer att påverka länet, har både träffat skolor och ansvariga personer på region- och kommunnivå.

– Både regioner och kommuner i norr är oerhört medvetna om att kompetensförsörjningen är den absolut viktigaste frågan som ligger på deras bord. Men kommunernas ekonomi är samtidigt väldigt ansträngd, så det är en komplex fråga för dem att jobba med, säger Mia Berglund.

Goda relationer och elevbyggen ger resultat i Piteå

På Strömbackaskolan i Piteå, är en hög andel av eleverna yrkeselever. Skolan har redan idag god relation med Piteås näringsliv och uttrycker att den har ett stort stöd från branscherna. Skolan arbetar aktivt med att få till bra branschråd med högt engagemang och delaktighet.

Strömbackaskolan har även så kallade elevbyggen som modell, vilket de har haft under många år. Det innebär att eleverna vid det treåriga bygg- och anläggningsprogrammet får vara med och ta fram riktiga familje- och hyreshus. De deltar från planeringsstadiet till byggnation och färdigställande, vilket ger god erfarenhet inför det kommande arbetslivet. Elevbyggen gör även att många branscher samverkar under elevernas utbildning på ett annat sätt. Även Luleå kommun står i startgroparna för att ta efter modellen. Boden har redan idag elevbyggen i en lite enklare omfattning.

Viktigt med god samverkan

Näringslivet har en stor roll i att få till en god samverkan och ökad attraktivitet för sin egen bransch.

– Det finns en tydlig samstämmighet hos alla som jag har träffat inom region, kommun och skola att god samverkan och engagerade branscher är nyckel till att ett utbildningsprogram ska lyckas, både för att skapa attraktivitet så att fler söker sig till yrkesprogrammet, men även för att praktikplatser (APL) ska fungera och finnas till alla elever. Många beskriver APL som en grundbult; det går aldrig att ha fler utbildningsplatser på ett program än så många APL-platser som går att få till. Huvudmannen för skolan har såklart ansvar för utbildningen, men jag ser att ett stort ansvar ligger hos företag att engagera sig i programråd och att erbjuda APL-platser och att branschen i området har fungerande branschråd, avslutar Mia Berglund.