Om uteserveringar, kommunikation och bristande förståelse

För några år sedan handlade det om utformning. Vissa uteserveringar fick byggas på ett sätt medan andra krögare fick avslag på liknande lösningar trots att de befann sig på samma torg. Därefter var det chockhöjda avgifter som var på tapeten. De närmare 90 procent i höjning som vissa råkade ut för kom som en överraskning när fakturan damp ned och uteserveringen redan var på plats.

En krögare jag träffade häromdagen sa att både han och kollegor i branschen var övertygade om att det var fel på fakturorna men så var inte fallet. Den aktuella höjningen hade stått på kommunens hemsida men få, om någon, hade tydligen uppfattat den.

Den senaste tiden har vi kunnat läsa om de avgifter som främst slår mot uteserveringar som tar parkeringar i anspråk. De krögare som råkar ha parkeringar utanför och där uteserveringen av naturliga skäl ska placeras känner sig förfördelade. De pratar om snedvriden konkurrens och om att det inte går ihop sig att ha en uteservering när parkeringsavgiften ska betalas.

Jag har senaste tiden haft en del kontakt med en krögare gällande hans uteservering. Även här har kommunikationen inte fungerat tillfredställande och trots att frågan är ytterst tidskritisk tog det lång tid och flera påstötningar innan ansvariga från kommunen bemödade sig med att ta kontakt. Att säga att det duckades för frågan är nog ingen överdrift.

Det går att ha olika uppfattningar om vad som är rätt och fel kring utformning, kraftigt höjda avgifter och speciella avgifter för de som får använda en parkering men det som verkar vara genomgående är att kommunikationen från den kommunala organisationens sida lämnar en del övrigt att önska.

Vi ser det tydligt när det gäller uteserveringar men även i samband med ombyggnationer av gator runt om i staden. Informationen till dem som berörs är minst sagt bristfällig. Jag brukar säga att de flesta förstår att rör och ledningar måste bytas men det behöver ske en tydlig kommunikation med de som berörs och genomförandet behöver ske skyndsamt. Blir det svårt för kunder och leverantörer att komma till företaget kan det få förödande konsekvenser. Den förståelsen verkar tyvärr saknas hos många vilket förstås påverkar det lokala näringslivet, dess medarbetare och därmed kommunens skatteintäkter.

Trots att frågan varit uppe många gånger och det gång på gång självkritiskt nämns att vi, läs kommunen, måste informera bättre så verkar det inte ske. Att det är ett genomgående problem bekräftas också av den undersökning som närmare 200 företagare i Örebro kommun besvarar varje år. På frågan hur de ser på kommunens information till företagen sätter företagarna som besvarat enkäten snittbetyget 2,6 på en sexgradig skala. Det är nästan två betygssteg under landet bästa kommun och det krävs ett snittbetyg på 3 för att nå betyget godtagbart. Att satsa på det är det minsta vi kan begära men nästa steg måste rimligtvis vara att nå betyget 4 i snitt, det vill säga ett betyg som räknas som bra. Det finns med andra ord lite att ta tag i för någon ambitiös kommunikatör inom Örebro kommun men det krävs att stora delar av organisationen är med på tåget.