AI-teknik skapar nya juridiska utmaningar

Vem äger rätten till något som har skapats utan att en människa varit inblandad? AI-teknik ställer nya upphovsrättsliga frågor, konstaterade Svenskt Näringslivs policyexpert för immaterialrätt, Christina Wainikka, under ett seminarium. Nuvarande lagstiftning ger inga entydiga svar då det gäller vare sig utveckling eller tillämpning av artificiell intelligens.

– I grunden har lagstiftaren tänkt att lagstiftningen ska vara teknikneutral. Problemet är att när vi får nya tekniska möjligheter, så förändrar vi våra beteenden”, sade Christina Wainikka.

Den tekniska utvecklingen gör folk allt mindre beroende av fysiska produkter. Det ger stora juridiska utmaningar eftersom lagstiftningen utgår ifrån att det finns något slags pryl. Redan med digitaliseringen skapades stora möjligheter att kopiera och sprida mängder av ett visst verk. Och med AI har det uppstått ytterligare rättslig osäkerhet kring när det uppstår upphovsrättsliga intrång.

AI tränas inte i ett vakuum, underströk Christina Wainikka. Flera stora mediebolag har till exempel tagit rättslig strid mot AI-tjänsten Chat GPT som de anser har tränats på upphovsrättsskyddade artiklar och nyhetsinslag. Men det är svårt att veta riktigt var gränsen går. Först och främst finns det inskränkningar i upphovsrätten, till exempel citaträtten. Därtill kommer EU:s så kallade DSM-direktiv, som enligt vissa tolkningar ger utrymme för att träna AI på upphovsrättsskyddat material.

På arbetsplatser är det viktigt att anställda är försiktiga med vad de matar in i AI, framhöll Christina Wainikka. Dels av sekretesskäl, dels för att eventuellt skadeståndsansvar för intrång i upphovsrätten kan falla på arbetsgivaren.

Lite större spelrum finns för att programmera med hjälp av AI. För kod till datorprogram gäller samma princip som för kakrecept: själva texten är upphovsrättsskyddad, men inte resultatet. Med andra ord går det bra att låta AI generera ny kod som skapar något som liknar befintliga datorprogram.

Upphovsrätten skyddar inte heller författares personliga stil, skådespelares ansikten eller sångares röster. Så vill de hindra AI från att härma dem i olika sammanhang får de kanske snarare åberopa GDPR eller lagstiftning som rör namn och bild i reklam, sade Christina Wainikka.

De här frågorna måste verkligen diskuteras, menade hon. Men hon betonade också att utvecklingen går så snabbt att det kan vara klokt att avvakta lite och se hur folks beteenden förändras:

– Det kommer att hända mycket som vi inte riktigt förstår ännu.