EU:s digitala konkurrenskraft står på agendan när D9+ länderna träffas i Amsterdam senare denna vecka. Svenskt Näringsliv är på plats tillsammans med europeiska systerorganisationer för att bidra till diskussionen om hur EU kan förbättra sin digitala konkurrenskraft. Det viktigaste nu är att snabbt adressera strukturella utmaningar och att mildra sårbarheter inom den digitala kapaciteten.
Att verka för en enhetlig och samstämmig implementering av det digitala regelverket, inklusive Dataförordningen och AI-förordningen, var ett övergripande budskap när D9+ länderna träffades i höstas i Köpenhamn. Det är fortsatt en oerhört viktig fråga.
Ytterligare en viktig fråga är att förenkla för företag så att de väljer att stanna kvar i Europa. Rådande regelkomplexitet skapar osäkerhet och hämmar innovation och viljan att investera i Europa. De komplexa och svåröverskådliga regelverken har dessutom skapat en djungel av myndigheter och organisationer som har ansvar för tillsyn och stöd, vilket gör det svårt för företag att veta vart de ska vända sig.
Företagen belastas av onödiga administrativa bördor och detta måste EU ta itu med. En synnerligen viktig åtgärd för att förbättra den digitala konkurrenskraften är därför EU:s stundande förenklingsarbete på det digitala området. För att bidra till det arbetet identifieras nu exempel på regleringar som behöver förenklas, förtydligas eller slopas. Det är utmärkt att arbetet sker och det finns ingen tid att förlora.
B9+ gruppen, som består av näringslivsorganisationerna från D9+ länderna, föreslår inför mötet i Amsterdam flera ytterligare åtgärder som kan förbättra EU:s digitala konkurrenskraft. Europa står vid ett kritiskt vägskäl och EU:s beslutsfattare måste agera snabbt för att dels optimera förutsättningarna för investeringar och innovation för att stärka konkurrenskraften inom EU:s digitala ekonomi, dels upprätthåll en öppen och ambitiös digital handelsagenda, kombinerad med en smart strategi för ekonomisk säkerhet och resiliens.
DataanvändningArtificiell intelligens