Värna kraften i AI på arbetsplatsen

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har gett kommissionären Roxana Mînzatu i uppdrag att ta fram ett initiativ om algoritmisk arbetsledning (se definition nedan). Det finns dock ett par saker beslutsfattarna bör ha i åtanke inför det arbetet:

De senaste fem åren har inneburit en stor mängd ny lagstiftning på det digitala området. Tankesmedjan Bruegel har identifierat 116 lagförslag som antagits 2019–2024, och i många fall med negativa konsekvenser för företagens möjligheter till innovation och tillväxt och därmed EU:s konkurrenskraft. Allt färre företag klarar regelefterlevnad och kostnaderna som den svårnavigerade regellabyrinten medför. Ett initiativ bör således inte vara ett lagstiftningsförslag.

EU-stadgan, befintliga arbetsrättsregler och arbetsmiljöregler, samt den nya AI-förordningen inför långtgående regler kring utveckling och användning av AI-system, bland annat inom områden som anställning och arbetsledning.

Därför bör man fråga sig vilket marknadsmisslyckande ytterligare reglering syftar till att åtgärda?

Svenskt Näringsliv motsätter sig reglering av företagens användning av mjukvarusystem i sin arbetsledning. Detta har gjorts i decennier och det finns inget konstaterat marknadsmisslyckande. Termen algoritmisk arbetsledning får inte sammanblandas med den betydligt mer avgränsade AI-definitionen i AI-förordningen.

AI-system som är klokt införda och använda kommer hjälpa arbetsgivare att bedöma och utveckla sin arbetskrafts kompetenser, tillhandahålla karriärrådgivning samt stödja matchning av arbetstillfällen. Arbetsgivare kommer dessutom nå ökad produktivitet, effektivare beslutsprocesser, datadrivna insikter, optimerad organisering av arbetet och minskade kostnader.

AI-användning skapar även möjligheter för arbetstagarna, såsom stöd i arbetsuppgifter, bättre arbetsanpassning, förenklade kommunikationsprocesser och säkerställande av en jämn arbetsbelastning. I all förändring av verksamhet är det viktigt att bedöma och följa hur förändringen påverkar arbetsmiljön och det kommer finnas arbetsmiljöutmaningar. Samtidigt kan AI-system bidra till att övervaka arbetsmiljön och identifiera potentiella risker i realtid, vilket skapar en säkrare arbetsplats genom att upptäcka mönster som indikerar risker och informerar ansvariga om nödvändiga åtgärder.

Produktiviteten i Europa stagnerar samtidigt som EU står inför en allvarlig demografisk nedgång under de kommande åren. Men användningen av AI har stor potential för samhällsservice, sjukvård, innovation, tillväxt, produktivitet och bevarande av arbetstillfällen i hela EU. Eventuella framtida EU-initiativ bör därför syfta till att skapa möjligheter för europeiska företag att fullt ut nyttja potentialen i AI-drivna ledningsverktyg.