Allt började med Laila

Trots flera år av hårt motstånd kunde några eldsjälar med Laila Rosenqvist i täten för 25 år sedan starta egen förskola och grundskola i Malmö enligt sina drömmar och idéer. Hon var sedan tidigare anställd som föreståndare i den kommunala Videdals förskola men kände en stor frustation. I boken ”Pionjärerna i Videdal”, 2012, av Svenolof Karlsson uttrycker hon det som så:

”Det var oändligt trögt att genomföra förändringar på arbetsplatsen. Jag såg ofta sådant som kunde skötas bättre, men stötte regelbundet på patrull hos chefer högre upp i hierarkin. En standardinvändning var att kommunens regler inte tillät de initiativ som jag försökte ta”.

Hon hade också vanligtvis pengar över i verksamheten när året gick mot sitt slut. Hon ville spara överskottet till följande år, men det gick inte för sig. De förskolor som gjorde slut på pengarna fick däremot alltid tillskott. Det hände att Laila Rosenqvist fick panikköpa saker vid årets slut för att få pengarna att gå åt.

Under många år av politiskt motstånd jobbade Laila Rosenqvist för sin vision om att kunna skapa en bättre skola, att kunna behålla sitt yrke men att ha en annan arbetsgivare än kommunen. De anställda och föräldrarna stod i stort sett eniga bakom henne. I en enkät som Sydsvenskan gjorde bland folk på gatan 1991 gav besked att man såg positivt på privatiseringen. Sex av sju tillfrågade ställde sig positiva till att ”stans förskolor ska bli privata små bolag”.

Men angrepp från politiskt håll duggade tätt i media och det skulle dröja till 1992 och en borgerlig regering innan valfrihetsrevolutionen fick fäste. Den 24 juli 1992 fattades det formella beslutet av östra socialnämnden i Malmö att Videdal skulle gå över i Lailas Rosenqvists regi den 1 september. Skånska Dagbladet skrev:

”Kampen mot politiska skeptiker och tröga byråkrater har pågått i 4 år. Nu är motståndet nedkämpat – Videdals förskola blir först i landet att gå från kommunal regi till privat aktiebolag”.

Och Laila Rosenqvist, som lånat pengar till aktiekapitalet på bank, fyllde i:

”Jag gör det här för samhällets och barnens skull – inte för att bli miljonär. Vi ställer inte upp på kvalitetsförsämringarna i den kommunala barnomsorgen. Vi kommer att bidra till att standarden på förskolorna höjs utan att det kostar mer pengar”.

Skolpengen innebar att samtliga familjer, oavsett socioekonomisk bakgrund, fick möjlighet att välja skolform för sina barn. Aktiebolagsformen innebar att årsresultatet var offentlig handling och kvaliteten skulle vara hög då friskolorna står under betydligt hårdare tillsyn via Skolverket än de kommunala skolorna.

Hur ser det ut nu inför det stundande 25-årsjubileumet?

– Grundidén var lika enkel då som nu: att små klasser skulle ge bättre inlärning och betygsresultat. Man ville visa att det gick att driva en grundskola med lönsamhet med endast 15 elever/klass. Det är egentligen en omöjlighet att ha så små klasser och vi brukar jämföra det med dem som säger att rent anatomiskt borde en humla inte kunna flyga. Men det har fungerat. Inte ett enda år har skolan visat röda siffror, säger Stefan Klåvus, nuvarande vd Videdals Privatskolor AB.

År efter år, har man kunnat lägga undan ett litet överskott på kistbottnen för att klara av oförutsedda utgifter, sämre tider och svängningar i resultatet, men också för att kunna satsa på utveckling och tillväxt. Idag är ekonomin solid och skolan är en trygg arbetsplats för de anställda och för barnen.

Laila Rosenqvist har lämnat sitt livsverk och gått i pension. De nya ägarna har satsat all sin tid och möda på att få det att gå runt, för att se sin vision bli verklighet. Årskull efter årskull av elever har gått vidare till de gymnasieval de drömt om och i förlängningen till högskolor och universitet. I 25 år har skolan kunnat verka i Ilmar Reepalus Malmö och dragit sitt strå till stacken för bra elevresultat.

– Över 2300 barn står i kö för en plats i Videdals Privatskolor. Endast 15 nya elever per år kan få plats. Skolan är fylld till bristningsgränsen. För oss är det helt obegripligt att någon kan vilja slå sönder en så välfungerande och väletablerad skola. Vem som helst måste begripa att utan ett ekonomiskt överskott kan man inte överleva, säger Stefan Klåvus.

I dagarna presenterade Ilmar Reepalu sin utredning kallad ”Ordning och reda i välfärden”. I den ligger förslag som skulle få förödande konsekvenser för landets friskolor och däribland de tusentals elever som går i friskolor i Skåne. Det började med Laila – låt det inte vara slut med henne.