Brott och otrygghet är inte något som en enskild aktör kan lösa

Det var några av tipsen från webbinariet på temat brott och otrygghet, ett samarrangemang mellan Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Polisen i område Syd och Länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Samverkan och samarbete var ordet för dagen, och betonades av samtliga talare. 

– Brotts- och otrygghetsproblematiken är inte något som en enskild aktör kan lösa. Det finns inte heller några snabba lösningar. Tvärtom. Det är ett arbete som kräver att vi verkar tillsammans på kunskapsbaserad grund och att vi tänker långsiktigt, säger Melker Labory, samordnare brottsförebyggande arbete på Länsstyrelsen i Kalmar län. 

Samarbetet mellan kommuner och polisen har på många håll blivit bättre på senare år, och flera kommuner har också anställt särskilda brotts- eller säkerhetssamordnare. Men tyvärr är det ganska ovanligt att näringslivet finns med i dessa samarbeten. Att den saken behöver ändras rådde det stor enighet om under webbinariet, som i första hand riktade sig till de 48 kommunerna i området, och samlade ett hundratal deltagare från en stor del av dem.  

Helsingborgs stad och Sölvesborgs kommun deltog under eftermiddagen för att dela med sig av sitt arbete kring brott och otrygghet och samverkan med det lokala näringslivet. 

– Det brottsförebyggande arbetet är en prioriterad fråga hos näringslivet, likaså för oss som kommun. Det är näringslivet själva som sitter på fakta kring den otrygghet och upplevda brottlighet som sker, information som vi behöver för att skapa oss en bra bild gällande frågan och för att kunna agera och prioritera vårt arbete. Företagen har även ett stort eget ansvar i frågan och är därför en självklar del i lösningen. Vi får störst effekt genom samverkan mellan kommun, näringsliv och polis, säger Emelie Esberg, operativ chef vid Helsingborgs stad. 

Ett tema som återkom flera gånger var att alldeles för få brott anmäls, vilket både försvårar utredningsmöjligheterna och ger en missvisande statistik. Något som i sin tur kan leda till att mindre medel avsätts för brottslighet riktad mot företag då budgetar ska fördelas.  

– Att det inte ens finns en brottskod för brottslighet riktad mot näringslivet gör mörkertalet stort – de här brotten hamnar i andra kategorier. Och det är beklagligt, enligt en rapport från HUI som bygger på 2 271 intervjuer med företagare är de direkta kostnaderna för brott mot näringslivet 40 miljarder kronor per år – och de totala kostnaderna närmare det dubbla. De pengarna hade gjort bättre nytta om företag kunnat växa och anställa fler, och dessutom drabbar det i nästa steg kunder och konsumenter, säger Carola Netterlid, näringspolitisk rådgivare Svenskt Näringsliv Skåne.

Hjalmar Falck och Tobias Bråhammar från BID Malmö (Business Improvement District) gav konkreta exempel på hur man kan skapa förutsättningar för samverkan kring brottsdrabbade områden. Modellen stärker samverkan mellan privata, offentliga och ideella aktörer, skapar en gemensam vision och målbild, och bygger dessutom förtroende mellan offentlig och privat sektor.  

Se webbinariet igen

Det digitala mötet ”Näringslivets roll i det brottsförebyggande arbetet” spelades in och du kan ta del av det här nedan.