Hallå där, Sebastian Drott – årets näringslivsutvecklare 2023!

Grattis till priset som årets näringslivsutvecklare!

– Tack! Det känns väldigt bra och omvälvande. Telefonen, mejlen och Linkedin har gått varm den senaste tiden, jättekul!

Berätta kort om dig själv!

– Efter att ha jobbat ett par säsonger som skidlärare i Österrike bestämde jag mig för att plugga nationalekonomi på universitetet i Lund. Min yrkesbana, som började i slutet av 90-talet, har innehållit en spännande mix av privata och offentliga anställningar med ständigt fokus på utvecklingsfrågor framför allt inom näringslivssidan. Jag bor i Lund med min fru Viktoria, vår nioårige son Hugo och vår katt Mysan.

I motiveringen till priset står det att du tillsammans med andra näringslivschefer i Malmö-Lundregionen ”tagit näringslivsutvecklingen till en ny nivå”. Berätta mer om detta!

– Vi tolv kommuner har under några år utvecklat både vårt team och vårt sätt att jobba tillsammans med näringslivsutveckling. Vi har strukturerat vårt arbete alltmer, gjort verksamhetsplaner och varit noga med att alla ska bidra. Själva poängen med samarbetet är att den output vi får ut ska vara högre än den input vi sätter in. Varje kommun ska känna att de får ut något konkret och användbart till sitt respektive näringslivsarbete. Det vill säga att i slutändan ska livet som företagare vara lite bättre tack vare vårt samarbete.

I projektet ”Ökad tillväxt” i Malmö-Lundregionen har vi tagit fram konkreta verktyg som förbättrar den kommunala servicen, kompetensförsörjningen, innovationsstödet samt ökar förutsättningarna för fler företag att etablera sig i vår region.

Men det räcker inte att bara jobba med konkreta saker här och nu, vi blickar även framåt och siktar in oss på att skapa Sveriges bästa näringslivsklimat senast 2035. Det ska vara enkelt, attraktivt och hållbart att driva företag i Malmö-Lundregionen. Utifrån dessa tre värdeord planerar vi nu verksamheten framåt och sätter upp mål där bland annat Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet kommer att vara med.

Vi har ett mycket bra, informellt och prestigelöst samarbete med mycket humor. Vi tar fram konkreta näringslivsutvecklande verktyg som uppmärksammas i hela landet och vi siktar högt och jobbar utifrån att vi ska skapa Sveriges bästa näringslivsklimat.

Malmö är på många sätt en unik stad i Sverige. Hur jobbar man med att förbättra näringslivsklimatet i en sådan stad som vår? Vilka utmaningar är svårast och vad är ”lättast”?

– Jag har tidigare jobbat som näringslivschef i Ängelholm med cirka 40 000 invånare. Under de år jag jobbade där låg vi stabilt på topp tio-listan i Svenskt Näringslivs kommunranking. Det var lätt att få överblick över näringslivet och lära känna företagarna på ett mer personligt plan. Gjorde vi från kommunens sida något bra var det lätt att sprida det så att många företagare fick reda på detta. Och omvänt, om något hakade upp sig fick vi i kommunen reda på det och kunde snabbt vidta åtgärder.

I en stor kommun som Malmö med över 350 000 invånare får vi jobba på ett annat sätt. Fördelen är att vi är en stor organisation med väldig många kompetenser. Vi jobbar hårt för att utveckla företagsklimatet och nyttja all den kompetens som staden besitter.

Några specifika åtgärder du vill lyfta fram?

– Vi har precis avslutat ett budgetuppdrag som går ut på att ytterligare förbättra den serviceinriktade myndighetsutövningen gentemot företagen. Jag har lett arbetet tillsammans med samtliga berörda förvaltningar i staden. Tillsammans har vi tagit fram såväl förvaltningsspecifika som förvaltningsgemensamma åtgärder. Det kan till exempel i det första fallet röra sig om digitalisering och förenkling av ansökningsprocesser, benchmarking (jämförelse med andra städer), utveckla strategiskt juridiskt stöd för bättre rättssäkerhet, mäta handläggningstider, utveckla mer transparenta taxor m.m.

När det gäller förvaltningsgemensamma åtgärder har vi tillsammans börjat implementera det digitala utbildningspaketet ”Inte bara trevlig” som ytterligare ska förbättra service och bemötande. Målet är att alla handläggare i staden ska genomgå utbildningen.

Förutom de konkreta åtgärderna har varje förvaltning bildat en referensgrupp bestående av företag och branschorganisationer som stöttar utvecklingsarbetet.

Så det är mycket på gång inom ditt område i Malmö?

– Ja det händer mycket positivt i Malmö inom näringslivsområdet. Utmaningen i en stor kommun är att nå ut till alla företag i staden och berätta om allt positivt som sker och även få in företagens feedback. Därför är till exempel den här typen av initiativ som att ni nu intervjuar mig välkomna. Ju fler som vet om hur mycket som görs för företagen och ju fler som kommer med input desto bättre. Det är så vi kan utveckla staden tillsammans.

Susanne Ydstedt