Så anpassar entreprenören Johan verksamheten för att vara redo för framtiden

Christineholm är ett sörmländskt gods som gått vidare inom familjen sedan 1700-talet. Nuvarande verksamheter är bland annat skogsproduktion, bostadsuthyrning av både permanenthus och fritidshus, lokaluthyrning till verksamheter, lodge, obemannad gårdsbutik, jakt & fiske samt produktion av solenergi. En stor del av verksamheten är byggnadsvård då Christineholm förvaltar 96 byggnader – flera av dem från 1600-talet.

Johan tog över rodret efter sin pappa i april 2020. Under den första tiden fanns många utmaningar, inte minst under pandemin. Idag har samtliga verksamhetsområden genomgått stora förändringar anpassat till dagens förutsättningar, nya affärsområden har tillkommit, nya affärsmodeller införts, nya kunder tillkommit och omsättningen har ökat hållbart och organiskt med 60%.

– Syftet med Christineholm är framför allt att förvalta egendomen och få ut god lönsamhet samtidigt som fastigheten bevaras och förvaltas. Så för oss är skalningen utifrån kvalitetsaspekten, där vi skalar upp kvalitén, utan att nödvändigtvis behöva förbruka mer resurser för att nå eftersträvad kvalitet.

– Jag vill att upplevelsen hos kunden ska vara att de vet vad de köper och att Christineholm skapar det värde som kunden värdesätter, menar Johan.

Hur arbetar du som ledare för att sätta ihop ett team av kompetens som gör att ni kan arbeta så pass brett som ni gör idag med fastigheter, försäljning genom obemannad butik, jakt och så vidare?

– Jag bygger laget efter de två ingredienser – personligheten att vilja jobba och viljan att nå resultat och därefter kunskap i fallande ordning. Även om kunskap är viktigt så är prio att personalen trivs ihop och jobbar som ett lag och kompletterar varandra där det behövs.
Gällande kompetensförsörjning har Johan har haft en hel del kontakt med Arbetsförmedlingen, bl.a. eftersom han haft personal med lönestöd i verksamheten. – Det har fungerat olika bra för olika individer, men jag vill rikta en stor eloge till Arbetsförmedlingens personal i Nyköping för deras engagemang med att få ut människor från långtidsarbetslöshet.

Johan tycker att det märks att företagsklimatet i Nyköping börjar gå åt rätt håll efter, efter flera år av negativ trend. I årets ranking av det lokala företagsklimatet hamnar Nyköping på plats 159 av 290, efter att för några år sedan innehavt plats 191.

– Jag har en bra kontakt med kommunen och olika representanter från näringslivsenheten som i flera fall stöttat och gett intressanta inspel om det övergripande behovet av företagsutveckling i kommunen. Nyköping är i tillväxt och nya företag vill etablera sig och här har kommunens näringslivsavdelning spelar en viktig roll.

Hur stort är företagens ansvar i klimatomställningen tycker du, och hur tar företagen på bästa sätt sitt ansvar i omställningen?

– Ansvar kan aldrig delegeras och framför allt inte påtvingas. Ansvar kan endast tas. I en tid av mycket snabba förändringar inom politik, energiförsörjning och osäkerheter i vår närhet blir det mer påtagligt hur livsnödvändig omställningen är för företagens överlevnad. Jag tror att vi om tre år ser tillbaka på denna omställning som både nödvändig, och framgångsrik på kort och lång sikt.

Johan vill gärna slå ett slag för återbruk av gamla ekonomibyggnader på landsbygden, både som en del i klimatanpassning men också som något som kan stärka det lokala företagsklimatet.

– Återbruk är ett populärt ord men också viktigt i omställningen till en mer hållbar värld. På landsbygden finns idag stora, gamla ekonomibyggnader som i många fall fortfarande håller och är fungerande, samtidigt som en stor del av dessa står tomma. Med cementkrisen och högre konkurrens av skogens produkter pekar allt på att det kommer bli dyrare att bygga nya byggnader framöver, vilket gör gamla befintliga byggnader som redan finns mer intressanta. Här kan nya verksamheter etableras och bedriva sin nutida produktion av livsmedel eller andra produkter.