PRAO - en viktig kontaktyta mellan skola och arbetsliv

Hur kan PRAO leda till att fler elever kommer ut i arbetslivet och faktiskt vill jobba?

– Jag tror att det är problematiskt att ungas kontakt med arbetslivet sker senare idag. Första extrajobbet eller första sommarjobbet sker senare än vi sett innan. Det blir därför viktigare för skolan att skapa de möjligheterna, PRAO är en sådan viktig del. Från vårt perspektiv handlar det om att underrätta elevernas framtida studie- och yrkesval. Att få komma ut på en arbetsplats och förhoppningsvis ha en bra genomtänkt och välplanerad PRAO så man får testa på flera olika saker och utifrån det skapa en bild av ett arbetsliv och fundera på vad är det man vill göra, vad är det som intresserar mig? Och hur kan jag omvandla dessa intressen till något jag vill jobba med eller plugga till, säger Johan Olsson.

Varför är PRAO så viktigt för dagens ungdomar och på vilket sätt påverkar den samhället i stort?

– Det är rätt svårt att som ung föreställa sig ett arbetsliv och vad folk gör om dagarna. Det är nog för många ungdomar rätt abstrakt vad ett arbetsliv innebär och desto mindre man vet om något desto svårare är det att greppa. Vi behöver då många kontaktytor mellan skolan och arbetsliv och PRAO är en sådan kontaktyta som är etablerad och som pågått under lång tid. PRAO:n ger en annan bild av en arbetsplats än vad ett studiebesök eller en gästföreläsning kan ge, säger Johan Olsson.

Borde antalet PRAO-tillfällen utökas?

– Det är trångt som det är i skolornas schema, så de veckorna som finns i åk 8 och åk 9 är rätt bra. Men man behöver tänka igenom vad man ska göra med resten av tiden. Elever behöver, från förskoleklassen upp till högstadiet, få mer kontakt med arbetslivet, men detta behöver inte vara just PRAO, säger Johan Olsson.

Borde PRAO utökas till gymnasiet också?

– På yrkesprogrammen är det APL-veckor (arbetsplatsförlagt lärande) som är centrala för att lära sig yrkena och visa på anställningsbarheten. Vi vill att alla elever oavsett linje ska få ett erbjudande om att få göra ett UF-år då vi tror att det kan leda till bättre förståelse för arbetsmarknaden och företag. Det behövs också mer praktiktid på de högskoleförberedande programmen. Och lika engagerat som arbetslivet och företagen är i yrkesprogrammen borde också lärosätena vara i de högskoleförberedande programmen. För det är inte helt lätt om man går ett naturvetenskapligt program eller samhällsvetenskapligt program att veta hur högskolan kommer att vara. Vi uppfattar det som att många av lärosätena beskriver det som att en stor del av eleverna är oförberedda på högre akademiska studier. De eleverna på högskoleförberedande programmen behöver mer bilder av hur arbetslivet och hur jobben ser ut, säger Johan Olsson.

Vilka förberedelser krävs av skola, eleven och företag för att PRAO-tiden ska bli så givande som möjligt för alla parter?

– Skolan behöver ta ett stort ansvar vid förberedelsearbetet. Eleven behöver bli förberedd av skolan med förståelse för arbetsplatsen de ska till. Samtidigt är det ett stort ansvar för företaget att se till att det inte bara är någon chef eller VD som tackat ja till praktikanten utan att de som ska ha med sig eleven under den perioden är införstådda och förberedda i det arbete som ska göras. Det är viktigt att företagen ska försöka få det att vara så på riktigt som möjligt och engagera och involvera eleven i den dagliga verksamheten. För när det är mer på riktigt så blir det också roligare, säger Johan Olsson.

Artikeln är skriven av Carl Andersson som går första året på Naturvetenskapliga programmet – Entreprenörskap/Innovation, Östra Real. Carl praktiserar under v. 8 på Svenskt Näringslivs regionkontor Stockholm.