Ge oss långsiktiga spelregler

För att få mer kunskap om olika välfärdsföretag, deras möjligheter och utmaningar och hur de ser på framtiden besökte vi, tillsammans med riksdagsledamöterna Marta Obminska (m) och Jessica Roswall (m) Ekeby Hälsocenter i Uppsala. Med på besöket var också även Mona Lindström, Grannvård, Erland Olsson, Sofrosyne, Björn Green, Läraskolan och Stina Johansson, CVO.
År 2010 väcktes idén hos Mats Brolin om att öppna en vårdcentral. Ett år senare förverkligade han drömmen tillsammans med sin bror och sin svägerskan när Ekeby Hälsocenter slog upp dörrarna till sina lokaler i anrika Ekeby Bruk. Idag, sju år efter invigningen, har man ca 60 anställda.

Mats Brolin brinner för verksamheten på Ekeby Hälsocenter och vill att den ständigt ska kunna förbättras och utvecklas. Tyvärr upplever Mats att många politiska beslut går på tvärs med det. Han pekar på brister i LOV-systemet (Lagen om Valfrihetssystem), bland annat rådande ersättningsmodell, och Reepalu-utredningens förslag på en vinstbegränsning för företag inom skola, vård och omsorg.

- Vi som är i branschen och berörs av den politik som drivs har förvånansvärt lite att säga till om när det handlar om LOV. Jag önskar att Region Uppsala (tidigare Landstinget i Uppsala län) kunde inkludera oss mer när det gäller beslut som berör oss, jag är övertygad om att vi kan bidra med input som gör att besluten blir både klokare och mer långsiktigt hållbara. Reepalus förslag om ett vinsttak, där man beräknar vinsten på operativt kapital är inte rimligt. Gör man så kan man lika bra kalla det hela för ett vinstförbud, för det är vad det blir i praktiken.

Erland Olsson, som driver företaget Sofrosyne är enig med Mats Brolin om mer kan göras för att underlätta för välfärdsföretagare i Uppsala kommun. Speciellt pekar han på att ersättningsnivåerna måste vara rimliga, en förutsättning för att driva företag inom välfärdssektorn.

- Företagare tvingas in i 4-åriga avtal med en klausul som säger att villkoren kan ändras när som helst. Vill man inte verka under de nya villkoren får man ett år på sig att avveckla. Vem vågar satsa långsiktigt under såna omständigheter? Det tvingar många företagare att skriva individanpassade avtal med andra kommuner för att ha en mer säker inkomstkälla att bygga verksamheten på. I förlängningen innebär det att det är människor som bor utanför Uppsala kommun som får hjälp på bekostnad av de som bor här. Verkligen inte en önskvärd utveckling men en nödvändighet för att överhuvudtaget kunna fortsätta verksamheten.

Även Stina Johansson, verksamhetschef för LSS avdelningar på CVO, Center för Vård och Omsorg i Uppsala, anser att man låses in i kommunens ramavtal, något som blir problematisk i en bransch där ena dagen aldrig är den andra lik.

- Våra brukare bedöms efter olika nivåer i avtalen som är ganska fyrkantiga, vilket brukarna inte är. De behöver många olika typer av stöd och det kan skilja sig från dag till dag. Det ställer stora krav på flexibilitet hos oss och möjligheten att ha en stor personalstyrka. Det är svårt att leverera vård i den omfattningen som våra brukare behöver när vi sitter fast i ramavtal som inte är lika flexibla som vår verksamhet.

Kvalitetssäkring är en annan fråga som ofta dyker ofta upp i välfärdsdebatten. Erland Olsson, vars företag granskar kvalitet i vården, ser inga större svårigheter med att mäta kvalitet inom välfärdsområdet. Mycket kan man själv avgöra bara genom sina fem sinnen, menar han.

- När man besöker exempelvis ett äldreboende bör man ganska fort kunna avgöra om det är bra eller ej gällande renlighet och bemötande m.m. Ur ett större perspektiv är det viktigt med transparens; till exempel genom att synliggöra ledningens arbete, titta på hur de hanterar klagomål och hur de jobbar med uppföljningsarbete. Det är också viktigt att ha samma måttstockar för privata som offentliga äldreboenden samt att kompetensutveckla personalen så att de kan bidra till att säkra kvaliteten.

Björn Green, som tillsammans med sin fru Lili-Ann Green driver Läraskolan i Bålsta, upplever en viss särbehandling då den kommunala skolverksamheten i Bålsta dragit över sin budget och i praktiken gett de egna skolorna en högre ersättning. Trots lägre ersättning går det bra för Läraskolan som under sina 10 år aldrig visat ett negativt resultat. Anledningen till det är många menar Björn Green, med lite "think outside the box" tänk har de hittat en lösning som passar dem.

- Vi får ofta frågan av politiker om vad vi gör för att leverera ett så bra resultat. Det finns inte ett enkelt svar på den frågan. Vi har valt att främja kvaliteten genom mindre klasser (20 elever i varje klass) för att få mer tid med varje barn. Men vi har också hittat sätt att effektivt bedriva verksamheten, till exempel genom att minska lärarnas administrativa arbete och konferenstid för att använda så mycket tid som möjligt till undervisning.

Besöket på Ekeby Hälsocenter ledde till många intressanta samtal mellan företagare och deltagande politiker. Där företagarna gav uttryck för höga förhoppningar om att både Marta Obminska och Jessica Roswall, på de sätt de kan, ska jobba för att förbättra förutsättningarna för företagare inom välfärdssektorn.

- Vi företagare inom skola, vård och omsorg drivs av att skapa och utveckla våra verksamheter. Men vi möts ibland av påståendet, oftast från politiker, att vi är i branschen för att göra vinst. Jag tar gärna den diskussionen för att beskriva hur viktigt kvalitet och tillgänglighet är för både oss och våra patienter. Och att en trygg och långsiktigt god ekonomi är en förutsättning för en bra verksamhet, säger Mats Brolin avslutningsvis.
Emelie Hägerström