Stor skillnad på kommunernas service till företagen 

Skillnaden på kommunernas service och avgifter till företagen är stor i Västerbotten. Det visar Näringslivets Regelnämnd NNRs stora granskning av regeltillämpningen i kommunerna, där fem områden av särskild vikt för företagen kartläggs.  

De fem områdena för regeltillämpning handlar om livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering. Huvudsyftet med NNRs projekt är att uppmuntra kommunerna att se över sin tillämpning av regler som berör företagen. Förhoppningen är att det ska bli mer enhetligt och kostnadseffektivt för företagen, liksom mer förutsägbart.  

Regelförbättring, förutsägbarhet, samt minskade kostnader till följd av regler och kortade handläggningstider är viktigt för tillväxten och företagsklimatet. Arbetet med detta bör ske på alla nivåer i samhället och inte minst på den kommunala nivån då det är där som många företag möter regelverken i sin vardag.  

Bygglov är det många företagare som har efterenhet av att söka. Inom Sverige kan handläggningstiderna variera med tio veckor för ett identiskt ärende. Avgiften, planavgift tillsammans med bygglovsavgift, kan skilja hela 234 117 kronor. För ett serveringstillstånd kan en restaurang i en kommun få vänta 11 veckor längre än i en annan kommun. De kan även tvingas betala nästan fem gånger så mycket i ansökningsavgift eller nästan sex gånger så mycket i tillsynsavgift.  

Den digitala presentationen av undersökningen lockade nästan 50 deltagande tjänstepersoner och politiker från länet. Med all tydlighet är Västerbotten inget undantag då stora skillnaderna mellan kommunernas handläggningstider och avgifter råder vilket talar för att en översyn behövs.  

– Skillnaderna är svårmotiverade och det finns all anledning för kommunerna att titta på hur avgifterna kan skilja sig så mycket. Avgifterna ska motsvara arbetsinsatsen och det är svårt att se att de verkligen gör det i det här fallet. Det finns heller ingen naturlag som säger att det ska behöva vara olika långa handläggningstider i olika kommuner, utan det är snarast en fråga om prioriteringar och effektivitet, säger August Liljeqvist, sakkunnig på NNR.  

Digitalisering

Digitaliseringen av Sveriges kommuner går framåt. De kommuner som erbjuder företagen att följa åtminstone någon typ av kommunalt ärende på nätet har nästan fördubblats sedan år 2016. Kommunerna Bjurholm, Robertsfors, Storuman och Vännäs kunde inte erbjuda en sådan service tidigare, men kan det nu. 

– Många kommuner har också förbättrade digitala e-tjänster för att hantera en bygglovsansökan. Interaktiva blanketter för bygglov och kommunala svarsrobotar som ställer automatiska frågor vid enklare brister i en ansökan kan öka den kommunala servicen markant. Det jag saknar är att inte fler kommuner kan lova en servicegaranti på till exempel bygglov vilket bara Storuman svarar att man utlovar 2020, säger Mats Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Västerbotten. 

Nyetablering

En nyhet i årets kommunprojekt är området hjälp vid nyetableringar av verksamheter. Exemplet som användes var en servicebutik liknande en SevenEleven. Det mest iögonfallande i denna undersökning var att endast en tredjedel av kommunerna säger sig kunna lämna ett besked om totalkostnaderna vid första kontakt med kommunen, eller åtminstone innan ansökningshandlingarna skickas in. Dessutom lämnar 36 procent av kommunerna besked först efter särskild förfrågan eller bara genom utskick av fakturorna. I Västerbotten var det Vindeln och Malå som kunde lämna besked till företagen redan vid första kontakten. 

– Det borde inte spela någon roll var i Västerbotten man vill starta sin verksamhet, men det är tyvärr stora skillnader i företagsklimatet. Och den gamla klichén stämmer – tid är pengar. Kostnaderna för lokaler, personal och varor pausar ju inte för att besluten dröjer för våra medlemmar, säger Jonas Nordin regionchef på Företagarna i Västerbotten. 

Tillsyn

Rutinerna och kostnaderna för tillsyn är också något som skiftar stort mellan kommuner och län och många kommuner har också höjt sina avgifter sedan NNRs förra granskning år 2016. Exempelvis har 74 procent av kommunerna höjt tillsynsavgifterna för miljöfarlig verksamhet sedan dess. Landets dyraste kommun tar ut 25 600 kronor för den årliga tillsynen, medan den billigaste ligger på 723 kronor. I Västerbotten kostar det mellan 5 250 kronor till 18 072 kronor för NNRs biltvättsexempel.  

– Det handlar till syvende och sist om förståelse och respekt för företagande. Kommunerna bör kunna klara av att göra en rimlig prissättning och samtidigt arbeta för att förbättra sin servicenivå. Det finns ingen anledning att kostnader och tidsåtgång ska variera så mycket över kommungränserna som de faktiskt gör idag, säger August Liljeqvist.  

I troligtvis de allra flesta svenska kommuner finns det ett mål om att förbättra sitt företagsklimat. Fler och växande företag betyder fler jobb, ökade skatteintäkter och därmed ett ökat välstånd i kommunen. Men når dessa mål fram till handläggare som möter företagen i deras vardag? Nej, inte i den utsträckning man kan tro eller hoppas. I undersökningen om livsmedelskontroll framkom att i så många som en tredjedel av kommunerna, uppgav sig livsmedelsinspektörer vara säkra på att inget tydligt näringslivsfrämjande arbete bedrivs i kommunen. Skellefteå är exempel på en kommun där handläggarna inom både Livsmedelskontroll och Serveringstillstånd arbetar utifrån kommunens näringslivsfrämjande policy. 

– Det är glädjande att Umeå kommun anger att det gällande miljötillsyn utvärderas hur myndighetsverksamheten påverkar företagen när de kontrolleras. Men, det är runt 60 procent av de svarande kommunerna i hela Sverige som är säkra på att ingen arbetstid går förlorad för företagaren, varken före under eller efter ett kontrollbesök. Kommunens kontrollfunktioner är en del av kommunens samspel med näringslivet och påverkar förstås hela näringslivsklimatet, säger August Liljeqvist. 

Coronakrisens effekter och efterverkningar kommer att ställa extra stora krav på effektiviteten i de kommunala förvaltningarna framgent. Ska kommunerna uppnå ett gott näringslivsklimat, underlätta investeringsbeslut och främja att livskraftiga företag byggs upp igen efter krisen, måste insatser i form av bland annat effektiviserad och höjd myndighetsservice göras. Dessutom påverkar en minskning av regelbördan antalet arbetstillfällen – och därmed kommunernas skatteintäkter – positivt.  

– NNRs granskning av kommunernas regeltillämpning är nyttig läsning som alla kommuner kan lära sig av. Det finns alltid någon annan kommun som är bättre än ens egen på något område, så möjligheterna till benchmarking är mycket goda. Vill kommunen vara en attraktiv plats för företagen finns det anledningar att granska just hur företagen bemöts, hur tillstånd hanteras och hur tillsyn utförs. Här kan alla bli lite bättre, säger Peter Öystilä, näringslivsutvecklare på Umeå kommun.