Två småföretagare i Sundsvall har på likartat sätt hamnat i kläm när Tillväxtverket hanterat deras ansökningar för stöd för korttidsarbete under pandemin. ”Jag gjorde tydligen ett litet fel som rimligtvis inte borde vara ett fel och får betala tillbaka hela stödet. Det är fruktansvärt illa skött, säger besvikne butiksägaren Per-Erik Christensen.
För butiksägaren Per-Erik Christensen i Sundsvall blev Tillväxtverkets hantering av stöd i samband med korttidsarbete en smärtsam upplevelse. Han trodde att han tillsammans med sin timanställda ekonomikonsult gjorde korrekta ansökningar om stöd, men så var det inte.
– Jag har i efterhand förstått att det är extremt viktigt att man går ner exakt 6 procent i lön för att det ska vara rätt gjort från arbetsgivarens sida. Mina fem anställda har gått ner så mycket i lön, men själv valde jag att gå ner 25 procent för jag tyckte det kunde hjälpa företagets ekonomi under pandemin. Nu måste hela stödet på 250 000 kronor betalas tillbaka, även det som gäller mina anställda, säger Per-Erik Christensen med en minst sagt djup suck.
Han tycker det är märkligt att Tillväxtverket inte har något kontrollsystem som upptäckt felaktigheten, utan fortsatt att betala ut stödet period efter period.
– Och ännu märkligare är att när jag försökte rätta till felet så gick det inte, för det var mitt under en pågående stödperiod. Jag kan säga att mitt förtroende för Tillväxtverket är noll, konstaterar Per-Erik Christensen.
Den enda myndighet han säger sig ha fullt förtroende för är Skattemyndigheten, där han tycker det är ordning och reda. Därför anser han också retoriskt att det enklaste för staten vad gäller företagsstöd under pandemin, hade i stället för att inrätta ett krångligt stödsystem varit att slopa arbetsgivaravgifterna och låta Skattemyndigheten sköta den kontrollen.
– Vi är många småföretagare som haft problem att göra rätt med små obetydliga detaljer i ansökningarna och som nu blir återbetalningsskyldiga för struntsaker. Stora företag med hundratals anställda har ekonomiavdelningar och jurister som sköter sånt här, men vi mindre har ofta bara oss själva. Hur de som är utrikes födda och kanske har språksvårigheter klarar sig i den byråkratiska djungeln är för mig en gåta, säger Per-Erik Christensen.
Per-Erik Christensen är inte ensam i sin besvikelse och frustration.
Lotta Uvhage som driver frisörsalongen Sax&Kam har i dag tolv anställda och upplevde en tuff tid för verksamheten under pandemin, när kunderna inte vågade sig in på salongen. Stöd för korttidspermittering gav då en lindrande effekt. Men även här kom ett oväntat bakslag.
– Jag hade missat att signera en kontrollrapport, vilket skulle ha varit gjort i juli 2020. I stället för att det kom en påminnelse så kom det i november ett krav på återbetalning av hela summan på 58 000 kronor. För vårt lilla bolag med snäva resurser under pandemin höll det på att bli vårt fall. Vi har hämtat igen oss nu, men det tog hårt, säger Lotta Uvhage.
För Lotta Uvhage som drev sitt ärende till högsta insats slutade det med att hon ändå fick ge sig. Per-Erik Christensen har just tagit hjälp av en advokat och är beredd att strida för att få rätt.
– Det är bara att kämpa på och betala in skatt och moms vilket jag gjort punktligt alla år som företagare. Men jag tycker det känns helt fel att den gången jag själv ska få ett stöd av staten så är systemet uruselt och fungerar inte, säger Per-Erik Christensen.