Årets ranking av företagsklimatet är här – Surahammar fortsätter resan uppåt

Kommuner i toppen och kommuner i botten. Så sammanfattas Västmanlands kommunplaceringar i årets ranking av det lokala företagsklimatet. Kungsör, som klättrat år för år sedan 2016, fortsätter sin resa uppåt och placerar sig i år på plats 16 av landets 290 kommuner, och är därmed den kommun i Sverige som gjort den bästa förändring de senaste tio åren.

– Kungsör som inledde sin resa från plats 286 år 2016 får även i årets ranking utdelning för sitt arbete. Kommunen har nu genom sitt aktiva arbete med företagsklimatet klättrat 270 placeringar på åtta år och höjer sig i årets ranking på samtliga parametrar som företagen tyckt till om. Grunden i detta är en tät och konstruktiv dialog med det lokala näringslivet, säger Kristin Lahed, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västmanland.

När företagen får tycka till om dialogen med kommunens beslutsfattare i Kungsör så får kommunen Sveriges bästa betyg och landar därmed förstaplatsen. Även informationen till företagen och tjänstemännens samt politikernas attityder får pallplatser i den nationella jämförelsen.

Surahammar fortsätter resan uppåt

I årets ranking av det lokala företagsklimatet är även Surahammar en av de kommuner som utmärker sig särskilt. När Svenskt Näringsliv började genomföra sin årliga undersökning av det lokala företagsklimatet placerade sig Surahammars kommun i den absoluta botten, som värst på plats 285 för bara ett par år sedan. Sedan dess har det dock hänt mycket kring kommunens arbete med företagsklimatet, så pass mycket att Surahammar i årets ranking placerar sig på 77e plats i den nationella jämförelsen. Ett fint kvitto på kommunens externa och interna arbete, menar Kristin Lahed.

– I årets ranking av företagsklimatet skickar företagen den tydliga signalen att en ständig och nyfiken dialog med företagen i kombination med ett handlingskraftigt politiskt ledarskap ger effekt på det lokala företagsklimatet. Detta är någonting som Surahammar har implementerat och med tiden förfinat tillsammans med företagen och hela den kommunala apparaten, inte bara enskilda kommunala medarbetare, säger Kristin Lahed.

Även Arboga gör ett lyft i årets ranking och landar på plats 166, att jämföra med plats 215 föregående år. I Arboga är det framför allt tillgången till relevant kompetens och kommunens service samt attityder som står för det största förändringarna mot föregående år. Företagen upplever även att dialogen med kommunens beslutsfattare blivit bättre under det senaste året.

Köping, som de senaste två åren kvalificerat in sig på landets bottenlista tar i årets ranking ett svagt skutt upp ur de kommunerna med sämst företagsklimat enligt företagen. I årets rankinglista placerar sig Köping på plats 276, mot plats 284 föregående år. En marginell förändring som trots allt signalerar en förändring i kommunens arbete, menar Kristin.

– Både Arboga och Köping gör lyft i den positiva riktningen i årets ranking, främst beroende på kommunernas ökade dialog med näringslivet. I båda kommunerna, men kanske främst Köping, har detta varit långt ned på prioriteringslistan länge – något som kommunen nu ansträngt sig för att förbättra, menar Kristin Lahed.

Däremot ser det inte riktigt lika ljust ut i länets norra länsdelar där Norberg för tredje året i rad intar sistaplatsen nationellt och Skinnskatteberg ligger kvar på plats 287 likt föregående år. Köping klättrar marginellt till plats 278, medan Sala och Fagersta tappar marginellt till plats 246 samt plats 269. Även Hallstahammar fortsätter likt föregående år att tappa och landar i årets ranking på plats 122, vilket kan ställas i relation till toppnoteringen för fyra år sedan när kommunen låg i topplistan.

Västerås stad landar på plats 183 i årets ranking, vilket kan jämföras med plats 155 året innan. I årets ranking tyngs staden bland annat av företagens syn på det lokala vägnätet samt tågförbindelser och övriga infrastruktur fungerar, där kommunen tappar 87 placeringar mot föregående år.

Ett bättre företagsklimat stimulerar jobbtilläxt

I en rapport har Svenskt Näringsliv undersökt om företagen anställer fler när kommunen förbättrar sitt företagsklimat. Resultaten visar markanta skillnader i jobbtillväxt mellan kommuner som förbättrat sitt företagsklimat och kommuner som inte gjort det. Sambandet är särskilt starkt i kommuner som kraftigt förbättrat eller kraftigt försämrat sitt företagsklimat. Ett bättre företagsklimat skapar bättre förutsättningar för tillväxt och fler jobb.

– Medskicket till kommunerna blir att det finns mycket att vinna på att jobba med företagsklimatet och att vara ute och ha en tät kontakt med företagen i kommunen. För en kommun som vill växa och vara en attraktiv boendekommun är det viktigt med ett gott företagsklimat, konstaterar Kristin Lahed.

Bäst företagsklimat i Sverige har Vårgårda kommun i Västra Götaland, som för fjärde året i rad toppar rankinglistan. På andra plats kommer Trosa, följt av Burlöv.

Om Svenskt Näringslivs kommunranking

Sedan 2001 sammanställer Svenskt Näringsliv årligen Lokalt företagsklimat där det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner rankas. Syftet med rankingen är att visa vilken kommun som lyckas skapa bäst förutsättningar för att starta och driva företag. 2024 års ranking utgörs till två tredjedelar av enkätsvar från 32 124 företagare, och till en tredjedel av statistiska faktorer från SCB och UC. Se årets rankinglista och utvecklingen över tid på foretagsklimat.se.