Ny granskning: Så mycket handlar Västra Götalands kommuner av näringslivet

Varje år görs många affärer mellan kommunerna i Västra Götaland och näringslivet. Det handlar om både varor och tjänster. Vardagliga saker som mjölk till skolmatsalen, vem som driver äldreboendet eller vem som sköter om kommunens parker och grönytor.

SCB sammanställer varje år hur stor andel av den kommunala huvudverksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser, även kallat entreprenader. I Västra Götaland har andelen ökat från 9,27 procent år 2002 till 11,58 procent år 2021. Totalt har andelen ökat i 39 av länets 49 kommuner.

— I vilken utsträckning som en kommun väljer att handla av näringslivet, och hur man lyckas med inköpen, spelar stor roll för både ekonomin och den långsiktiga utvecklingen, konstaterar Rudolf Antoni, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västra Götaland.

Trots att kommunerna i Västra Götaland handlar mer av näringslivet än för 20 år sedan, så är skillnaderna mellan kommunerna stora. I nästintill samtliga kommuner uppgår inköpen till en mindre andel än genomsnittet i landet.

— Genom att arbeta strategiskt med inköp kan kommunerna spara pengar och samtidigt stärka kvaliteten i verksamheterna. Fler och bättre affärer med näringslivet utvecklar verksamheterna, bidrar till innovationer och gör att vi får mer värde för varje skattekrona, menar Rudolf Antoni.

Göteborg köper mest, Gullspång minst

Sammanställningen av statistik från SCB visar att Göteborg, med 16,57 procent, är den västsvenska kommun med högst andel verksamhet som köps in från näringslivet, föreningar och stiftelser. Färgelanda är den kommun som har ökat sina inköp mest sedan 2002. Efter Göteborg kommer Kungälv och Lerum där inköpen uppgår till över 14 procent.

Lägst andel inköp från företag, föreningar och stiftelser återfinns i Gullspångs kommunala verksamhet, med endast 3,17 procent av den totala budgeten.

— Varje skattekrona måste användas på ett mer effektivt sätt. Då kan inte en kommun göra allt i egen regi. Det finns en stor potential i att låta företag, föreningar och stiftelser vara med och bidra till kommunens verksamhet. Det skapar jobb, ökar effektiviteten och stärker de lokala förutsättningarna för företagande. Något som både kommunen och näringslivet vinner på i det långa loppet, avslutar Rudolf Antoni.

Källa: SCB. Läs mer på www.foretagsklimat.se