Ha koll på att världskartan ritas om – och om igen

Utrikesdepartementets kansli för strategisk analys presenterade för fem år sedan rapporten ”Strategiska trender i globalt perspektiv – 2025: en helt annan värld?”. Här betonas att det är när omvärlden förändras snabbt som behovet är som störst att inte fastna i det akuta, utan se långsiktigt och försöka förstå strukturella förändringsprocesser i världen.

”I en globaliserad värld där ekonomier och säkerhetsintressen är alltmer sammanflätade får den enes oro, utsläpp eller agerande snabbt konsekvenser för den andre. På samma sätt är ett lands innovationsförmåga, konkurrenskraft, tillväxt, interna sammanhållning och miljö intimt kopplad till omvärlden.”

Det finns en rad iakttagelser från 2014 som 2019 framstår som betydligt viktigare än de gjorde då sett till hur de uppfattades i samhällsdebatten. Bland annat konstaterades det att mycket pekade på att MENA-området, Middle East and North Africa, skulle bli mer oroligt vilket skulle få stora konsekvenser for migration och integration.

Efter sommaren och hösten 2015 ter det sig som ett viktigt men då inte så dramatiskt påpekande, och åren därefter har en betydande del av all politisk energi i EU ägnats just frågor rörande migration från Mellanöstern och Nordafrika.

Det illustrerar hur geopolitiska förändringar påverkar inte bara storpolitiken utan också i hög grad varje diskussion om framtidens arbetsmarknad.

I rapporten identifieras sju aspekter på globaliseringen som påverkar Sverige och som pekar mot en värld som är rejält annorlunda år 2025 jämfört med idag.

Det handlar om makroekonomiska förskjutningar, teknologisk utveckling, minskande gap vad gäller utbildning och forskning, ett ömsesidigt ekonomiskt beroende, förändringar i det globala energilandskapet, föränderliga förutsättningar avseende klimat, vatten och mat, samt urbanisering.

Geoekonomiskt förskjuts tyngdpunkten mot Asien som tillsammans med urbanisering och digitalisering skapar ekonomisk omfördelning, klimatmässiga utmaningar och nya förutsättningar for politiskt beslutsfattande och maktutövande. Det innebär att västvärlden successivt tappar sin tongivande roll globalt och att dagens institutioner kanske inte är optimerade för hur världen ser ut 2025 och de behov som finns då, konstateras det i rapporten.

Globaliseringens baksida innebär att en ekonomisk, klimatologisk eller säkerhetspolitisk kris på andra sidan jorden mycket snabbare påverkar tillväxt, jobb och trygghet i Sverige.

Det globala ömsesidiga beroendet gör att specialiseringen ökar vilket främjar effektivitet, handel och internationella investeringar. Men samtidigt som det har en stabiliserande verkan kan det också innebära att till exempel handelstvister mellan länder kan få smärtsamma konsekvenser.

Utrikesdepartementet konstaterar i sin rapport att den viktigaste strategiska relationen de närmaste decennierna är den mellan USA och Kina, och att utvecklingen av den sätter mycket av ramarna for Europas och Sveriges situation.

Det belyser viktiga aspekter på frågan hur man ska söka analysera framtidens arbetsmarknad. I denna fem år gamla bilden av världen som nu ligger fem år framför oss finns det observationer som inte alls var självklara då de skrevs 2014.

Spänningen mellan USA och Kina försökte den dåvarande USA-administrationen hantera genom en kombination av samarbete och nytt alliansskapande. USA försökte samla mera likasinnade nationer till det som blev Trans-Pacific Partnership, TPP, för att skapa en motvikt mot Kinas växande roll i regionen. Men på sin första dag som USA:s president skrev Donald Trump den 23 januari 2017 under en exekutiv order som innebar att USA lämnade TPP.

Hans politik har inneburit både att den handelspolitiska relationen till Kina har dramatiserats och att motsvarande relationer till EU blivit betydligt mera spända. Det illustrerar hur det som kunde iakttas 2014, och som då inte väckte några stora rubriker, senare fick en betydligt större aktualitet.