Så fungerar arbetskraftsinvandringen bättre

Inför en rimlighetsbedömning vid prövningar om återkallelse av arbetstillstånd för att stoppa kompetensutvisningar och att brottet människosmuggling även ska omfatta fall där oriktiga uppgifter har legat till grund för arbetstillstånd. Det är ett par av förslagen i delbetänkandet “Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring” som igår överlämnades till justitieminister Morgan Johansson.

Svenskt Näringsliv ger både ris och ros åt utredningens många förslag men kan konstatera att vissa av förslagen kan leda till en bättre fungerande arbetskraftsinvandring och är dessutom i linje med de förslag som Svenskt Näringsliv la fram 2018 i rapporten – ”Vår nästa rekrytering gör vi i Indien”.

Utredningen utgår från januariavtalet och har utöver de två nämnda förslagen bland annat lagt fram förslag om en utökad möjlighet att bevilja tidsbegränsade uppehållstillstånd, en ny tillståndsgrund så kallade talangvisum, regler för uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet, byte av grund för uppehållstillstånd, en skyldighet för vissa arbetsgivare att skicka in uppgifter om anställningsvillkor där en underlåtenhet kan leda till ett vitesförläggande och en straffsanktionerad anmälningsskyldighet av försämringar av dessa, försörjningskrav för medföljande anhöriga och möjlighet att resa under förlängningsansökan.

Den snäva tidsramen har gjort att utredningen inte riktigt har haft förutsättningar att föreslå ändamålsenliga åtgärder i alla delar. Vi hade till exempel gärna sett fler och mer innovativa förslag på åtgärder för att öka Sveriges möjligheter att vara ett attraktivt land för internationell kompetens att arbeta i. Det är av största vikt att det finns en balans mellan de åtgärder som handlar om attraktion och de åtgärder som krävs för att motverka missbruk.

Nästa steg är att regeringen och samarbetspartierna enas kring vilka av utredningens förslag som de ska gå vidare med. Det är då viktigt att balansen behålls och att åtgärderna inte försämrar företagens kompetensförsörjning. 

Kort om förslagen:

Möjlighet att bevilja fler tidsbegränsade uppehållstillstånd. Att utöka möjligheten att bevilja tidsbegränsade uppehållstillstånd utan bortre tidsgräns och utan krav på att ansöka om permanent tillstånd kommer att göra systemet mer flexibelt både för företagen och arbetskraftsinvandraren. Det kommer också att leda till färre onödiga utvisningar till följd av Migrationsverkets komplicerade beräkningar av antalet tillståndsperioder för att kunna beviljas ett permanent uppehållstillstånd.

Talangvisum. Vi hade högre förväntningar på förslaget om att införa en ny tillståndsgrund så kallat talangvisum. Utbildningskravet, motsvarande mastersexamen, är alldeles för högt ställt, speciellt när det även gäller för den person som vill starta företag. Erfarenheter från yrke eller entreprenörskap kommer inte att beaktas vid ansökan om tillstånd. Sverige konkurrerar om arbetskraft på en global marknad och behöver vara attraktiva för både arbetstagare och entreprenörer. Utredningens bedömer att relativt få kommer att utnyttja denna möjlighet, en uppfattning som vi delar.

Uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet. Utredningen anser att dagens regler för att bedriva näringsverksamhet i Sverige är ändamålsenliga. Svenskt Näringsliv delar inte den uppfattningen och anser att utredningen inte tog chansen att förbättra möjligheterna för start-ups att etablera sig i Sverige. Svenskt Näringsliv har aktivt bidragit med förslag under utredningen som skulle kunnat leda till ökat entreprenörskap i Sverige. Vår förhoppning är att denna fråga tas om hand i en särskild utredning.

Kompetensutvisningar. Ett av de mest uppmärksammade uppdragen i kommittédirektivet handlar om att få stopp på de s.k. kompetensutvisningarna. Utredningens förslag innebär i princip att ett arbetstillstånd inte behöver återkallas om det med hänsyn till omständigheterna framstår som orimligt. Vi är försiktigt optimistiska till förslaget. Men, det som blir avgörande är att Migrationsverket och domstolarna kommer att tillämpa förslaget i enlighet med utredningens intention.

Brottet organiserande av människosmuggling utvidgas. Det är välkommet att utredningen har föreslagit att brottet organiserande av människosmuggling utökas. Utredningens förslag innebär att människosmuggling även ska omfatta fall där någon i vinstsyfte planlägger eller organiserar verksamhet som är inriktad på att främja att utlänningar reser till Sverige på sådant tillstånd som krävs, men där oriktiga uppgifter har legat till grund för tillståndsgivning. I dag kan inte personer dömas för människosmuggling även om syftet är att organisera en verksamhet för att ta in människor i Sverige på tillstånd som utfärdats på felaktiga premisser, t.ex. på arbetstillstånd som utfärdats på falska arbetserbjudanden.

Stärka arbetskraftsinvandrarens ställning. Utredningens förslag som avser åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrarens ställning på arbetsmarknaden är enligt vår uppfattning både ineffektiva och kostnadsdrivande utan att nå målet. Förslagen innebär att en arbetsgivare vid anmodan ska inkomma med skriftliga uppgifter om anställningsvillkoren för arbetskraftsinvandraren. Om en arbetsgivare underlåter att inkomma med uppgifterna kan ett vitesförläggande utgå. Vidare ska de företag som ålagts att inkomma med dessa uppgifter anmäla om villkoren ändras och blir mindre förmånliga än uppgifterna som tidigare lämnats. Denna anmälningsskyldighet blir straffsanktionerad. Vår bedömning är att förslagen inte kommer att uppnå syftet med att komma åt de arbetstagare som utnyttjas. Istället kommer förslagen att innebära utökade administrativ börda och ökade kostnader för såväl Migrationsverket som företagen.

Försörjningskrav för medföljande anhöriga. Försörjningskravet kommer att påverka möjligheterna för de arbetskraftsinvandrare som vill ta med sina familjemedlemmar i de branscher som har kollektivavtal med lägre lönenivåer. Det finns inte några studier eller statistik som visar att anhöriga till arbetskraftsinvandrare belastar det svenska socialförsäkringssystemet. Anledningen till att kravet införs är att undvika missbruk av systemet från spårbytare eller från de som inte har asylskäl. Det är förstås rimligt att en arbetskraftsinvandrare ska kunna försörja anhöriga, det system som föreslås riskerar försvåra rekrytering av arbetskraftsinvandrare i vissa branscher.

Resa under förlängningsansökan. Att underlätta och förenkla för arbetskraftsinvandrare att resa under förlängningsansökan om arbetstillstånd är en efterlängtad åtgärd. Detta förslag skulle möjliggöra bl.a. för de företag som vill rekrytera arbetskraftsinvandrare till resande befattningar.