Svenska modellen i fokus när franska ministrar gästade Svenskt Näringsliv

Ett tjugotal personer deltog på mötet hos Svenskt Näringsliv. Utöver franska arbetsmarknadsminister Elisabeth Borne och EU-minister Clement Beune deltog också Frankrikes ambassadör Etienne de Gonneville. Även LO:s viceordförande Therese Gouvelin, Torbjörn Johansson, avtalssekreterare, och Karla Wixe, internationell sekreterare närvarade på mötet. Svenskt Näringslivs ordförande, Fredrik Persson, ledde mötet där Mattias Dahl, vice vd samt Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor och John Wahlstedt, arbetsrättschef och chefsjurist, deltog.

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor vid Svenskt Näringsliv, var en av initiativtagarna för mötet. Hon ser mötet som ett startskott för en djupare dialog med fransmännen:

–En direkt och konstruktiv dialog med företrädare från ett av de viktigaste EU-ländernas regering öppnar stora möjligheter. I det här fallet kunde vi ha ett mycket öppet samtal om varför Sverige och vi från arbetsmarknadens parter är så negativa till europeisk lagstiftning på det sociala området. Men vi kunde också prata om vilka frågor vi vill att EU istället driver. 

Vad blev det viktigaste resultatet av mötet?

–Otvetydigt att den franska EU-ministern och arbetsmarknadsministern fick en ökad förståelse för vår syn på vad EU bör göra mindre av och göra mer av. De lämnade mötet med en tydlig bild av hur den svenska arbetsmarknaden faktiskt fungerar.

Sverige och Frankrike har fler gemensamma intressen i Europapolitiken än vad som oftast framkommer, menar Anna Stellinger.

–Ofta beskrivs vi som motsatser i många frågor. Frankrike är traditionellt för en mer skyddande, protektionistisk syn. Sverige, å andra sidan, står ju upp för den fria rörligheten på den inre marknaden och för öppna handelsrelationer med omvärlden. Men vid sådana här samtal kan man gå förbi klichéerna och ha ett djupare samtal. Och då är vår syn på hur otroligt viktigt ett starkt EU och en stark inre marknad är mycket snarlik.

Vilken roll kan Svenskt Näringsliv spela när det kommer till att sätta agendan inför det kommande svenska ordförandeskapet?

–Vi har under våren tagit fram de prioriteringar vi menar att Sverige bör driva inför och under det svenska ordförandeskapet. Den 1 januari 2023 närmar sig med stormsteg och näringslivet behöver redan nu ge tydliga och konstruktiva förlag för vad som behövs för att göra EU starkare. Vi ser fram emot en god dialog med regering och tjänstemän kring detta, i Stockholm och i Bryssel, fortsätter Stellinger.

Den sociala pelaren, som antogs vid sociala toppmötet i Göteborg 2017, har varit Frankrikes hjärtefråga. Den listar 20 principer och rättigheter i syfte att stödja rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem. Mattias Dahl, vice vd och ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv, pekar dock på att europeisk lagstiftning på det socialpolitiska området är fel väg att gå.

–Vi behöver värna de olika arbetsmarknadsmodeller som finns och faktiskt fungerar. Vi är inte ensamma om att tycka detta och har goda förhoppningar om att vi kan flytta fokus från lagstiftning till andra sätt att åstadkomma ett mer socialt Europa.

Frankrike hör till de länderna i EU som vill lagstifta om minimilöner. Inför det att Frankrike tar över ordförandeklubban i vår är därför just lönefrågan central.

Hur mottagliga var de franska ministrarna för svenska arbetsgivares syn i frågan?

–Vi uppfattade att fransmännen fick en ökad förståelse för vår modell, där löner sätts uteslutande genom kollektivavtal, och varför vi motsätter oss lagstiftning, säger Mattias Dahl.

–Frankrike vill inte försvaga vår modell och vi tror därför att Sverige tillsammans med bland annat Frankrike kan hitta en väg framåt för att bevara den svenska modellen. Vi håller med om den franska regeringens ambition att säkerställa att arbetstagare inte exploateras genom oskäligt låga löner, men medlet för det är inte EU-lagstiftning som riskerar att undergräva väl fungerande nationella lönebildningsmodeller. Jag uppfattar det som att vi har samsyn i den frågan, sammanfattar Mattias Dahl.