Europas näringsliv ifrågasätter AI-regleringen

EU har halkat efter när det gäller utveckling, forskning och investeringar inom AI och måste öka takten eftersom AI är avgörande för EU:s digitala omvandling och kommer att ha en allt större inverkan på ekonomin och det dagliga livet.

EU-kommissionens förslag till AI-lag har nu bearbetats färdigt av Rådet som förväntas anta en allmän inriktning på kommande TTE-råd (transport, telekommunikation och energi) den 6 december. Flera goda intentioner att förtydliga och specificera hur olika AI-lösningar ska risk-klassificeras utifrån användningsområde och tillämplig sektorsreglering har diskuterats och delvis fått genomslag. Trots dessa framsteg är näringslivet runt om i Europa fortfarande allvarligt oroad över att AI-aktens övergripande inriktning avsevärt kommer att begränsa användningen av AI.

Jämfört med Kommissionens förlag har Rådet arbetat fram en mer fokuserad definition av AI-system som ligger ganska väl i linje med OECD-definitionen, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning. Rådet måste fortsätta att försvara denna strategi i de kommande förhandlingarna.

Några farhågor som borde fått mer uppmärksamhet och som kvarstår i den potentiella allmänna riktlinjen är den administrativa och oproportionerliga reglering som följer med om ett AI-system klassas som högrisk AI. För att begränsa tidsåtgången och kostnaderna är det av yttersta vikt att klassificeringen av högrisk AI görs så precis som möjligt och utifrån en tydlig riskbaserad bedömning.

Högriskklassificeringen av AI behöver ytterligare nyanseras. Rådet har hittat en kompromiss som syftar till att undvika en generell klassificering av högrisksystem. Det är ett viktigt steg i rätt riktning men ger fortfarande resultatet att många områden som redan är rigoröst reglerade av befintlig produktsäkerhetslagstiftning dubbelregleras. Dessutom innehåller bilaga III hela områden utan att ange någon tydlig metod för att definiera ett högrisksystem. Näringslivet är oroat över att lämna så avgörande frågor till en genomförandetakt.

Investeringarna och innovationssatsningar blir mer osäkra när delegerade akter, genomförandeakter och gemensamma specifikationer används och ändå väljer lagstiftarna att använda sig av dessa i AI akten. Rådet bör sträva efter att finna en kompromiss med Europaparlamentet som undviker att förlänga osäkerheten med sekundärlagstiftning, men som försvarar ett entydigt sätt att identifiera högriskanvändning.

Den breda regleringen av AI-system för allmänna ändamål (GPAI) trotsar logiken i den riskbaserade metoden i AI-lagen, samt kommissionens förslag som inte inkluderade GPAI. Detta kommer att leda till begränsning av GPAI i högriskområden och fördyra och AI-produkter. Dessutom är effekten på öppen källkod oklar. Därför är det mycket viktigt att en konsekvensbedömning genomförs i samråd med alla berörda parter, för att hitta en möjlig och proportionell ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna i leveranskedjan.

Dessa delar av AI akten kommer att vara absolut nödvändiga att Rådet klargör och försvarar under förhandlingar med medlagstiftarena i trilogen.

Europaparlamentets överläggningar pågår fortfarande för fullt och väcker en hel del oro över hur innovation och användning av AI kommer påverkas om flera av förslagen blir realiserade. 

Frågan till medlemsstaterna och till Parlamentets politiker är vad de vill uppnå med AI Akten? Är det innovation, utveckling och ökad användning av AI? Framtiden för AI-innovationer och användning bör framför allt handla om att förbättra människors livskvalitet, effektivisera företag och myndigheter, förbättra miljön och klimatet. För att inte hindra alltför mycket av den goda användningen av AI måste lagstiftarna satsa på en tydlig och avgränsad reglering som är tillämplig på differentierad AI-användning. Om inte lagstiftarna tar detta ansvar kommer EU:s konkurrenskraft och digitalisering ligga risigt till.

Läs BUSINESSEUROPE:s papper inför TTE-rådet den 6 december 2022 här.