Sverige anser sig vara en av EU:s nio ”digitala frontrunners”. När digitaliseringsministrarna möttes i Wien nyligen blev det uppenbart att Sverige inte är drivande och inte har förstått vikten av ePrivacy-förordningen, skriver jurist Carolina Brånby.
Visst kan EU-kommissionären Andrus Ansip vara besviken över att medlemsstaterna inte heller i år lyckades enas om en gemensam position för ett nytt regelverk för konfidentialitet i elektronisk kommunikation den så kallade ePrivacy Regulation, ePR.
Andra är besvikna över att Sverige inte längre, om någonsin i dessa förhandlingar, uppträder som ett land som vill tillvarata digitaliseringens alla möjligheter. Lagstiftningens komplexitet och överlappningen med GDPR borde inte ha undgått ett land med uttalat höga digitaliseringsambitioner.
Under de senaste åren har Sverige omnämnts som en av EU:s nio ”digitala frontrunners”. Då digitaliseringsministrarna möttes i Wien nyligen blev det dock uppenbart att Sverige inte har varit drivande för att säkra det digitalt uppkopplade samhället. Länder, som pratat sig samman om en framtidssäker och teknikneutral lagstiftning, var istället 20 andra medlemsstater med Finland, Danmark, Storbritannien, Frankrike, Polen, Malta, Irland, Tjeckien och Belgien i täten. Endast Sverige, Grekland, Kroatien, Nederländerna och Cypern signalerade att de var nöjda med förslaget som riskerar att hämma Europas innovationskraft och ytterligare tynga företag med komplex regelbörda.
EU-kommissionen presenterade 2016 ett förslag till förordning för att säkra integritetsskyddet i elektronisk kommunikation. Den reglerar bland annat kommunikationsdata, cookies, direktmarknadsföring, metadata och meddelande-appar, som till exempel Skype och Whatsapp. Den här förordningen ska säkra konfidentialitet i tjänsterna. GDPR säkrar integritetsskyddet i behandlingen av personuppgifter.
Ambitionen var att modernisera och uppgradera gällande direktiv från 2002. Teknologiutvecklingen har dock gått rasande fort. I analysen, som föregått förslaget, saknas en ingående diskussion om hur regelverket påverkar fortsatt utvecklingen av artificiell intelligens (AI), uppkopplade produkter (IoT) och självkörande fordon. Flera länder ifrågasätter om den föreslagna ePR överhuvudtaget fungerar i det datadrivna samhället?
I Wien upprepades att GDPR är grunden, ePR ska komplettera och vara harmoniserad med den lagstiftningen. Aktuellt förslag belastar redan samtyckes-trötta konsumenter, minskar användarvänligheten genom cookiebegränsning och hindrar uppkopplade produkter och system eftersom även maskindata inkluderas i förslaget.
Om detta sa Sverige inget. Men som tur är, så har de flesta andra länder i Europa förstått att den här förordningen kommer att ha avgörande betydelse för möjligheterna att digitalisera och konkurrera med omvärlden. Vilken tur att vi samarbetar i Europa, när vår egen regering är svag.
DataskyddArtificiell intelligensDigitalisering