Sena utbetalningar lamslår företagen: ”Är det här verkligen meningen?” 

I ett livesänt webbinarium försöker han på bästa sätt reda ut företagens många frågetecken. Men svaren förblir begränsade så länge Tillväxtverket inte kan ge tydliga besked.

– Vi kommer inte att kunna svara på alla frågor. Vi kan inte ikläda oss rollen som statlig myndighet och när de inte kan ge svar så kan inte vi heller göra det. För att ge er någon form av tröst står vi lika rådvilla som ni, säger Göran Grén, avdelningschef för företagsjuridik på Svenskt Näringsliv.

I en timme ger han, tillsammans med Sofia Sjöström, regionchef för Södermanland en uttömmande lägesrapport och reflektioner om korttidspermitteringar. Detta med anledning av den anhopning förfrågningar som Svenskt Näringsliv tagit emot från företag som är i akut behov av stöd. Den springande punkten är Tillväxtverkets orimligt långa handläggning av ansökningarna. Den senaste förlängningen av krisstödet är ett påfallande exempel. Från det att stödet träder i kraft den 15 februari kommer det att ta ytterligare 5–8 veckor för myndigheten att ta fram systemet som kan hantera alla ansökningar.

– Jag har ställt frågan flera gånger till Tillväxtverket, hur är det möjligt att man inte kan ta fram ett datasystem? Jag förstår att det kan ta tid, men inte 5–8 veckor efter ett ikraftträdande av lagen. Det här borde man kunnat börja med långt tidigare av det skälet att man visste vad det fanns för innehåll i lagen, säger han.

Regeringen vill gärna slå sig för bröstet för att ha varit snabbfotade med att rulla ut miljardsstöd till företagarna. Men det är inte mycket värt om att göra det snabbt om det inte kommer företagen som är berättigade till stöd till del, menar Göran Grén.

– Tyvärr har det visat sig att man var snabba i början men sen har man varit sena i hantering av ansökningar som avstämningar av stöd. Efter 20 års erfarenhet av statlig förvaltning och ansvar för sju myndigheter i Regeringskansliet vet jag att det inte går att lappa efter läget. Därför borde man långt tidigare ha insett den magnitud av behov som fanns och följaktligen hyrt in kompetens, säger Göran Grén.

Efter ideliga samtal med svenska entreprenörer kan Göran Grén skapa en oroväckande bild om de krisande företagens unika situation.

– Man kan vänta tre månader, fem månader, åtta månader efter ansökan har skickats och fortfarande inte få ett besked. Man har heller ingen kontaktperson när man ringer till Tillväxtverkets journummer. För varje samtal är det en ny handläggare varje gång och sen blir man ofta hänvisad till hemsidan. Har man tur kan man hitta ganska direkt svar, men emellanåt är det ganska generella svar.

Ett återkommande svar från Tillväxtverket är att det inte kan ges några förhandsbesked. Det är alltså till varje företag att uppvisa att de är i behov av stödet, sen får de se om det bär vägen eller inte. Vidare lägger statistiken ett fortsatt mörkt raster över en illa fungerande krisstödshantering.

– Tillväxtverket har hanterat drygt 90 000 ärenden vilket berör cirka 580 000 anställda. Av dessa har 7 600 fått avslag räknat från förra veckan. Det riktigt intressanta med Tillväxtverket avslag är att deras avslag grundar sig på rena handhavandefel, till exempel att man har glömt att fylla in en rad, en personuppgift eller inte har skickat in ett visst intyg, säger Göran Grén.

Efter samtal med Tillväxtverket radar Göran Grén upp en rad andra exempel som kan leda till förseningar.

– Det kan handla om att uppgifter om antal anställda och lönenivåer inte stämmer överens med inbetalning av arbetsgivaravgiften, att det saknas uppgifter om arbetsgivaravgifter, att man har haft ekonomiska svårigheter, att man har gjort någon form av utdelning, att man har flera ansökningar inskickade, att man vill ha in kompletteringar eller att avstämningen inte är inskickad i rätt tid.

Än mer intressant, tycker Göran Grén, är att handläggningen bromsas av regeringens otroligt många kontrollfunktioner.

– Att ha kontroller är i sig naturligt i och med att det handlar om skattemedel. Problemet är att kontrollerna blir så övermäktiga att Tillväxtverket inte kan hantera syftet med själva stödet och det hela drar ut på tiden. Då borde man ställa sig frågan: Är det här verkligen meningen?

En bisarr utveckling är också Tillväxtverkets beslut att förbjuda utdelningar och koncernbidrag. Göran Grén berättar att Svenskt Näringsliv sedan mars också har vidarebefordrat en anhopning av företagarnas frågor till Tillväxtverkets för att få ökad tydlighet. Han beskriver kronologiskt hur frågan har växt till orimliga proportioner.

– Från början hette det att det bara var större utdelningar. Sen blev det en större politisk debatt kring detta vilket gjorde att Tillväxtverket sedermera kom att ändra till att inga utdelningar är tillåtna samtidigt som man uppbär stöd. Sen kom frågan vad som gäller med koncernbidrag som är en form av intern disposition inom koncernen. Helt plötsligt likställer Tillväxtverkets koncernbidrag med utdelningar vilket var helt obegripligt eftersom man vid fördelningen av omställningsstöd menade att koncernbidrag var undantagna.

Efter månaders försök att få klarhet fick Svenskt Näringsliv till slut någorlunda tydlighet att koncernbidrag inte ska omöjliggöra stöd.

– Men just den här biten att man inte kan lämna tydliga besked vad gäller sedvanliga bokföringsmässiga dispositioner för ett bolag, är märkligt, säger Göran Grén.

Som jurist med många års erfarenhet av statlig förvaltning ser Göran Grén stora brister i förvaltningslagens krav på en statlig myndighet att agera skyndsamt. Dessutom anser han att myndigheten på flera punkter inte lever upp till serviceskyldigheten och kunna svara på frågor som bäst lämpar sig för den som ställer frågan.

– Man har även enligt förvaltningslagen rätt att myndigheten ska begära kompletteringar om det är så att den som ansöker har missuppfattat någonting. Att man ska få inkommande förtydliganden så att myndigheterna ska kunna fatta rätt beslut. Enligt min mening har man inte levt upp till de här åtagandena och det är ytterst bekymmersamt.

Det hela bottnar i två grundläggande fel. Det första är att den ansvariga myndigheten inte har haft vanan att hantera den här typen av ansökningar i de här volymerna. Det andra är att regeringen inte har varit tidigt ute med att ge myndigheten de resurser de behöver eller tydliggjort hur lagstiftningen ska tolkas när det blev uppenbart att det fanns ett sådant behov. När de praktiska problemen kommer upp till ytan vill varken regeringen eller Tillväxtverket ta på sig ansvaret, menar Göran Grén.

– Man pekar i två ändar. Myndigheten pekar på att man tillämpar den lagstiftning som ligger medan regeringen menar att det är en tillämpningsfråga som ligger hos myndigheten. Det är lite cyniskt ärligt talat, säger han.

Budskapet i seminariet är att Svenskt Näringsliv befinner sig i många hänseenden i samma sits som företagarna vad gäller Tillväxtverkets information. Den goda nyheten är att Svenskt Näringsliv med hjälp av ett brett kontaktnätverk inom såväl Finansdepartementet som Tillväxtverket kan förmedla en problembild och få information som kan föras vidare till berörda företag. Den dåliga nyheten är att de har långt ifrån tillräckligt många svar på alla frågor som ställs.

– Vi kan förstå frustrationen. Jag har själv fått närmare 200 förfrågningar om utdelningar, olika tidsbegränsningar, koncernbidrag, aktiekapitaltillskott. Problemet är att det enda sättet för Svenskt Näringsliv att kunna uttala sig 100 procent säkert, är om myndigheten kan uttala sig 100 procent säkert. Det är den situationen vi befinner oss i, säger Göran Grén.