”Det är svårt att överskatta betydelsen av EU”

De senaste veckorna och månaderna har det blivit tydligt hur viktigt det är att Europa inte bara reagerar på vad andra gör, utan att vi agerar för att stärka vår egen konkurrenskraft och röst globalt, konstaterade Jan-Olof Jacke, vd, under ett seminarium i Näringslivets hus.

– Det är svårt att överskatta betydelsen av EU. För svenska företag är EU inte bara den överlägset största marknaden utan vi påverkas också av dess lagar.

Ett av de första initiativen från den nya EU-kommissionen var att lansera en ny konkurrenskraftskompass, som stakar ut riktningen för kommissionens arbete de kommande fem åren med fokus på att främja innovation, omställningen till fossilfri energi och att minska skadliga beroenden av omvärlden.

– Det är ingen tvekan om att den nya EU-kommissionen nu har konkurrenskraft högst upp på agendan. Men nästa steg är att fylla konkurrenskraftsagendan med rätt innehåll. Det är avgörande att EU tar stora kliv, sa han.

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, var glad över EU:s konkurrenskraftskompass, men påpekade i samma andetag att kompassen bara är en kompass och att planen bara är en bit papper om visionerna inte realiseras och görs på rätt sätt. Hon lyfte flera frågor till paneldeltagarna som kom från näringslivsorganisationer från Finland, Tyskland, Polen och den svenska regeringen.

– Pekar kompassen och agendan i rätt riktning? Kommer saker och ting hända på riktigt nu när det gäller Europas konkurrenskraft? Är innehållet det företagen vill ha?

”Produktiviteten är central”

Christian Danielsson, statssekreterare hos Jessica Rosencrantz, menar att Sverige och EU pekade ut riktningen mot mer konkurrenskraft redan under Sveriges ordförandeskap 2023.

– Det fanns en del tvivel då, men vi fick hjälp av allt som skedde runt Europa. Det som är bra med den nya kompassen är att produktiviteten är central. Utmaningarna är väl definierade när det handlar om innovationsgapet mellan USA och Europa, koldioxidutmaningen och den geopolitiska situationen, sa han.

Arne Franke, European Affairs Director, Confederation of German Employers’ Associations, var inne på samma linje. Han har jobbat i Bryssel de senaste åtta åren och menar att tongångarna nu har ändrats till det bättre.

– Åren 2019 till 2024 var väldigt dåliga i termer av konkurrenskraft. Då handlade allt om the Green Deal, och jag tror att historikerna i det bredare perspektivet kommer att hålla med mig om att den tiden dominerades av misstro mot företagen. Politikerna bestämde vad som var rätt riktning utan att involvera företagen. Men nu har tonen ändrats när det gäller tron på företagen, vilket har resulterat i ett större konkurrenskraftsfokus, säger han och fortsätter.

– Alla samhällen måste bygga på ekonomisk tillväxt. Nu måste detta följas upp av snabba beslut, vi har redan förlorat mycket tid.

Men Arne Franke är optimist och påpekade att kommissionen redan jobbat fram en lista med brådskande åtgärder.

”Sett dokument förr”

Även Kinga Grafa, Deputy Director-General for European Affairs, Polish Confederation, anser att Europa pekat ut en bra riktning. Men hon delar samma orosmoln som Arne Franke.

– Vi har sett dokument förr, utan att vi har fått det vi förväntat oss. Konkurrenskraft är ett ord som upprepats många gånger den senaste tiden och jag upplever att vi äntligen blivit hörda, sa Kinga Grafa.

Höga energipriser, brist på innovation och kompetens är stora hinder för entreprenörer i Europa, enligt Kinga Grafa.

– Allt detta tas upp i konkurrenskraftskompassen. Det är positivt, det har vi tryckt på länge, även om vi inte vet vad som blir konkreta förslag. Vi i näringslivet måste vara delaktiga och påverka EU:s politik. Vi måste göra våra röster hörda, sa hon.

Men vad krävs för att gå från ord till handling?

Mycket av det kompassen försöker att uppnå på europeisk nivå har vi redan gjort i norra Europa, sa Lotta Nymann-Lindegren, Director EU Affairs, Confederation of Finnish Industries (EK).

– Oavsett om det handlar om flexibla arbetsmarknader, grön teknik, produktivitet, digitalisering eller innovation så har vi i Finland (och Sverige) redan påbörjat det arbetet i våra samhällen. Det ger oss en unik möjlighet att ge lösningar och undvika minor i implementeringen, sa hon.

Men även om hon gillar vad kompassen försöker att åstadkomma, så är hon orolig över själva verktygslådan.

– Kompassen baseras mycket på en idé att regeringar pekar ut sektorer och designar program. Staten ska implementera lösningar, välja teknologi och så vidare. Jag förstår att världen omkring oss har förändrats och att vi behöver förbereda oss för geostrategisk konkurrens. Men jag tror att det är väldigt svårt att få till verklig konkurrenskraft utan riktig konkurrens på den europeiska marknaden. Jag tycker att man har missat det perspektivet i analysen, sa Lotta Nymann-Lindegren.

Regelbördan måste minska

I kompassen är ambitionen högt ställd när det gäller att minska regelbördan. Men återigen, kommer det att hända?

– Det måste ske annars kommer företag att förlora tron på EU. När Ursula von der Leyen säger att regelbördan ska ned 25 procent är det såklart bra, men vad betyder det? Företagare upplever att de får fler regler att hantera, inte färre, sa Arne Franke.

Självklart behövs regler, men effektiva regler.

– Säg att du bara får köra 50 kilometer i timmen, det behöver inte nödvändigtvis öka den administrativa bördan. Men säg att du varje dag behöver rapportera att du inte kört över 50 kilometer. Så kan det vara för företagare idag, sa han.

”Får inte överge klimatagendan”

Förenkling är helt nödvändig för att stärka Europas konkurrenskraft, menar Christian Danielsson. Det är bråttom, inte minst med tanke på den snabba AI-utvecklingen.

– Om vi inte får detta att röra på sig blir det problem. Men det går framåt, Frankrike är starkt, Sverige är starkt, men tyvärr finns en hel del att göra i Tyskland, sa han.

– Den här gången kommer inte EU-kommissionen att vara bromsklossen. Men medlemsstater och Europaparlamentet måste vara redo att agera. Där är den stora utmaningen tror jag.

AI, klimatomställningen och digitaliseringen får inte gå för långsamt, även om det krävs regelverk.

– Vi får inte överge vår gröna klimatagenda eller digitaliseringsplan, utan vi måste jobba och reglera smartare. Europas konkurrenskraft ligger inte i den fossila världen, billig arbetskraft eller gamla teknologier. Vi måste titta framåt och se vad vi faktiskt kan konkurrera med. Lyckas vi får vi en rejäl tillväxtboost, och vi kommer att lyckas om vi får rätt verktygslåda, sa Lotta Nymann-Lindegren.

Men vad säger du till de som säger att vi istället måste diskutera klimatmålen?

– Vi ska vara en vägvisare. Vi har redan gjort stora investeringar, att ändra spelets regler nu skulle vara skadligt för våra industrier. Omställningen kommer att bli svårare för andra länder. Vi måste ju se att vi har en konkurrensfördel här, sa hon och påpekade att majoriteten av direktinvesteringar i Finland just nu handlar om den digitala omställningen och grön teknologi.

Christian Danielsson höll med.

– När jag pratar med industrirepresentanter i Sverige vill de inte överge målen. Men de vill att politiken ser över hur saker och ting mäts och rapporteras. Vi måste reglera på rätt sätt, sa han.

Enorm potential

Att den inre marknaden med fri rörlighet av varor, tjänster och människor är EU:s kronjuvel var alla deltagare överens om.

– Vi vet att inre marknaden driver tillväxt, innovation och skapar jobb, men den kan också ge säkerhetsfördelar och motståndskraft mot störningar i omvärlden, sa Christian Danielsson.

Ett krig pågår som bekant nära Polens gräns, påpekade Kinga Grafa.

– Så ja, vi är glada för att den inre marknaden är i kärnan av EU:s agenda, åtminstone som det verkar, sa hon.

Även om den inre marknadens potential är enorm, finns det barriärer.

– Vi har bett företag i Polen att hjälpa oss att identifiera vilka hinder de möter i en så kallad ”Black book of barriers”. Vi måste vara konkreta när vi presenterar problemen för kommissionen, ge dem kött och blod-exempel, sa Kinga Grafa.

Lotta Nymann-Lindegren påminde om att vi har skapat regler för att vi vill ha öppna och fria marknader, men att det siktet lite har tappats bort.

– Risken är att vi förlorar bra saker för att vi överreglerar, inte minst när det gäller satsningar som har med den cirkulära ekonomin att göra.

Investerat i nya handelsavtal

Christian Danielsson tog upp ytterligare en aspekt.

– De senaste åren har vi haft två länder som har stått för nära 80 procent av statliga stöden i Europa, vilket har haft väldigt negativa konsekvenser för konkurrens i EU. Dessutom är fri rörlighet av kapital en viktig del som ofta glöms bort när man pratar om inre marknaden.

Lotta Nymann-Lindegren menar att Europa måste förbereda sig för att delar av världen inte är med oss, men betonade att hon trots krig, tullar och vikande konkurrenskraft är optimistisk.

– Europa har verkligen investerat i nya partnerskap och handelsavtal runt om i världen. Vi måste fortsätta på den vägen. Mer öppna marknader än våra konkurrenter kommer stärka vår konkurrenskraft.