Svenskt Näringsliv välkomnar EU-kommissionens konkurrenskraftskompass för EU. Om något är det förmågan att få till regleringar i världsklass som förmodligen kommer att utgöra det verkliga lackmustestet för den här kompassen, skriver experterna Fredrik Sjögren och Björn Wedin.
EU-kommissionens utgångspunkt om att Europa måste ta itu med behovet av att öka produktivitetstillväxten är helt rätt. Däremot saknas en omfattande analys av de viktigaste drivkrafterna för just produktivitet. Detta är olyckligt då de politiska åtgärder som föreslås bör ta sin utgångspunkt i faktorer som bevisligen har en positiv inverkan på produktivitet.
Vad lovar gott i kompassen? Ambitionen att stärka affärsmodellen för utsläppsfri produktion stämmer väl överens med vårt budskap att vi behöver en grön omställning som möjliggörs genom produktiva och marknadsdrivna investeringar och innovation.
Ett annat område som skulle kunna fungera som en verklig drivkraft för innovationsledd produktivitet är om kommissionens ambition att genomföra ”regelförenklingsvågen” förverkligas. Ifall detta lyckas eller inte blir det sanna lackmustestet för huruvida kompassen klarar av att leverera stärkt konkurrenskraft. Utöver förenkling behöver politiska åtgärder i större utsträckning präglas av en ny och mer tillåtande syn på risktagande om EU ska kunna leverera mer av innovation. Ambitionen med kompassen att sätta större fokus på behovet av tillväxtfrämjande reformer på nationell nivå är också välkommen.
När nu detta innehåll ska utvecklas uppmanar vi EU-institutionerna att involvera näringslivet och att leva upp till kompassens uttalade mål om att utveckla nya sätt att arbeta tillsammans.
Var finns då riskerna? Även om Svenskt Näringsliv delar mycket av analysen, den allmänna inriktningen och ambitionerna, lyfter kompassen också fram förslag där vi ser potentiella risker. Ett sådant område är den möjliga målkonflikten mellan EU:s politiska ambitioner att å ena sidan minska beroenden genom en ökad grad av självförsörjning, och att å andra sidan öka effektiviteten i EU:s ekonomi. Vår utgångspunkt är att EU i sin strävan att öka sin självförsörjningsgrad måste göra undanröjande av hinder för företag till sin högsta prioritet och samtidigt vara mycket restriktiv när man väljer ut områden som blir föremål för statlig intervention. Riskerna med det sistnämnda är betydande när det gäller snedvridningar på marknaden, vilket i slutändan hämmar innovation, minskar ekonomisk dynamik, och därmed EU:s produktivitet. Vidare går det inte att uppnå konkurrenskraft utan konkurrens, och detta bör vara en vägledande princip i utformningen av de olika initiativen i kompassen.
Det bör sägas att det mesta av innehållet i flaggskeppsinitiativen som anges i kompassen ännu inte är definierat. När nu detta innehåll ska utvecklas uppmanar vi EU-institutionerna att involvera näringslivet och att leva upp till kompassens uttalade mål om att utveckla nya sätt att arbeta tillsammans.
På samma sätt som kompassen pekar på Europas inneboende styrkor menar vi att det finns goda skäl att vara optimistisk om Europas ekonomiska utsikter – förutsatt att rätt politik genomförs.
Stärk EU:s konkurrenskraft