Regelnämndens vd: ”Regeringskansliet saknar helhetssyn”

Politiker och regeringar av olika kulör jobbar med att profilera sig som småföretagarvänlig. Bland annat genom att lova att rensa upp i regelverken och därmed minska företagens kostnader för att administrera lagar och regler.

Exakt hur det ska gå till är grumligt. Inte sällan är det på stället marsch.

Andrea Femrell, vd för Näringslivets regelnämnd, NNR, tycker inte att politikerna har haft någon äkta ambition på området. När staten tillåts svälla, då ökar byråkratin per automatik.

– Det är bland annat en fråga om regleringsiver och ambition hos beslutsfattare och myndigheter. Stocken styrs av vad som kommer in och vad som plockas bort. Värt att notera är att det inte alltid är mängden regler som avgör, utan också hur effektiva de är.

Det går alltid att motivera en ny regel. Varje byråkrati bevakar sitt område, att stifta en regel är ett sätt att visa handlingskraft. Därför är det läge att ta ett helhetsgrepp och se över departement och myndigheter som påverkar företagen. Det som saknas är en helhetssyn från framför allt regeringskansliet, resonerar han.

– En massa regler läggs på hög, som till slut bildar en ogenomtränglig massa, som gör att allt som uppmuntrar företagande försvåras.

Andrea Femrell tillhör skaran som skriver under på att det som krävs för att en antibyråkratisk ideologi ska ta skruv är att det offentliga intar ett näringslivsperspektiv. Vad är det i regelverken som påverkar och drabbar den enskilde företagaren? Hur ska vi göra det möjligt för företagaren att ägna tid åt verksamheten, istället för att vara orolig eller rädd för byråkratin?

Det är i första hand upp till regeringen och myndigheterna att börja arbeta med och prioritera bland de 72 förslag till regelförbättringar inom 17 olika områden som lämnats in av näringslivet. Andrea Femrell nämner skatteregler, arbets- och miljörätt som de största tillväxthindren för företagare. Men reglerna är inte alltid det största problemet. Det svåra och tidskrävande är också att hitta reglerna och sedan tolka betydelsen.

En tillbakablick visar att politiska prioriteringar ger avtryck. Under Maud Olofssons första period som näringsminister, åren 2006-2010, så började jakten på byråkratin. Företag upplevde att bördan lättade: färre regler, lägre kostnader. På senare tid har pendeln slagit tillbaka, framför allt på nationell nivå, enligt NNR:s vd.

Under sina fyra år på vd-posten har Andrea Femrell och hans kollegor jobbat hårt för att få politiker att förstå vad som måste göras.

– Utvecklingen går åt fel håll. Under de senaste fem åren har de administrativa kostnaderna ökat med 1,2 miljarder kronor i löpande priser varje år. Sedan ett par år tillbaka, så mäts också investerings- och produktionskostnader till följd av nya regler, då är ökningstakten per år ännu högre, säger Andrea Femrell.

Av en djupdykning i statistiken framgår att den sammanlagda kostnadsökningen, till följd av nya eller förändrade regelverk, var 4,4 miljarder kronor 2017, enligt Tillväxtverket. En enkät från Företagarna visar att medlemmarna öronmärkte tio timmar i veckan för pappersarbete.

Samtidigt kommer fyra av elva regler från Bryssel. Knappt hälften av regelförändringarna, fem av elva, påverkar konkurrensen negativt, då Sverige har mer långtgående krav än EU:s minimidirektiv eller tuffare nationella regler som inte finns i andra medlemsländer, enligt Tillväxtverkets rapport ”Regler som påverkar företagens ekonomi och konkurrenskraft 2017”.

Trots det så är EU:s melodi mindre regelkrångel. Kommissionen är aktiv på området, och vill se förenklade regelverk och effektivare processer, enligt Andrea Femrell.

– Aktiviteten är mycket högre på EU-nivå än på nationell nivå, konstaterar han.

NNR:s vd gör bedömningen att det är dags att rensa upp i regeldjungeln för att få fart på Sverige. Förslag finns, liksom verktyg, så det är bara att börja genomföra.

– Alla fakta visar att något måste göras. Vi visar siffror och ger svaren från företag om hur de ser på regelkrånglet. Nu är det politikernas tur att leverera. Krisinsikten har ökat, det gör mig försiktigt optimistisk, säger Andrea Femrell.