Företagarna: Lär av de smarta finska tillståndsprocesserna

För näringslivet är det helt avgörande att tillståndsprocesserna effektiviseras och blir mer förutsägbara. Sophie Carler, rådgivare i miljöfrågor på Jernkontoret, anser att Sverige bör ta efter Finland när reglerna ändras.

– I Finland kan vi prata med en näringslivsaktör, vi kan prata med en myndighet. Alla är på banan. Alla i Finland säger att de måste klara omställningen. De har ett geopolitiskt läge som gör att de inte kan vara beroende av storebror på andra sidan gränsen, sa hon under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Hon menar att det finns en tillit i vårt grannland som saknas i Sverige.

– Jag tror att de flesta som jobbar med tillståndsfrågor i Sverige vill komma framåt. Jag tror att våra myndigheter likaväl som näringslivet vill det, men systemet är inte riggat för det.

Helena Sjögren, ansvarig för miljöfrågor på Skogsindustrierna, ser hur företagen i Sverige hindras att göra rätt. Hon efterlyser finskt sisu även i Sverige.

– För våra företag handlar det ofta om att utveckla det som finns och göra det ännu bättre och i nästan alla fall handlar det om miljöförbättringar, inte bara klimatförbättringar. Trots det så hamnar man i de här långa processerna, vilket är väldigt frustrerande, säger hon.

När tillståndsprocesserna är ineffektiva blir de ofta långdragna. I många fall kan det handla om flera år, och räknas det förberedandet arbetet in samt eventuella överprövningar kan det blir längre än så.

– Det kan ta allt från ett till tio år. Och man vet inte vad det kommer att kosta. Det kan vara allt mellan två miljoner kronor för en billig miljötillståndsprocess till 10-15 miljoner kronor för en kostsam, till exempel om det överklagas i olika instanser. Det betyder inte att man alltid får ja i slutändan, utan man kan betala tio miljoner och få nej. Det är väldigt oförutsägbart, säger Mårten Sohlman, vd på Sveriges Bergmaterialindustrier.

Många positiva erfarenheter

I Finland är regelverket, men även attityden, annorlunda jämfört med i Sverige. I Sverige blir myndigheterna mer av en motpart än en samverkanspart, vittnar näringslivsrepresentanterna om. Det beror inte minst på att i Sverige är det en domstol som är första instans i de flesta fallen och att myndigheterna per definition blir motparter i den juridiska processen som följer. I Finland är det i stället en tillståndsmyndighet som har ansvaret.

Nu finns det ett förslag, i Miljötillståndsutredningens nyligen presenterade betänkande, som innebär att även Sverige inrättar en särskild prövningsmyndighet. Nicklas Skår, miljöjurist, välkomnar förslaget.

”Utredningen tar ett radikalt grepp om prövningsorganisationen och föreslår att sjutton i realiteten självständiga myndigheter som prövar ersätts av en enda. Man vidtar också steg för att fokusera processen på den nya myndigheten genom att föreslå aktiv processledning”, skriver han i en kommentar.

I det svenska systemet som har byggts upp under många decennier ligger en stor del av ansvaret på företagaren att ha tillräcklig kunskap om villkor och hur underlaget i en tillståndsprocess ska se ut. Men trots att det är företagaren som sitter på kunnandet så möts de av misstänksamhet från Myndighetssverige.

– Om myndigheterna saknar tillit i en tillståndsprocess så tänker de att de måste hitta felen. På den punkten har vi en jätteresa att göra, lite grann som i Finland. Om myndigheterna i stället tänker att vi har en gemensam resa att göra, och förutsätter att företaget har gjort rätt, så blir bemötandet och diskussionen helt annorlunda, säger Nicklas Skår.

Omställning skapar klimatnytta

SSAB är mitt inne i en stor omställning för att minska utsläppen. Det handlar om genomgripande förändringar av stålverken i Luleå och Oxelösund, men även i Brahestad i Finland. I Luleå och Brahestad planeras nya, moderna integrerade elektrostålverk med valsverk, och i Oxelösund byggs en så kallad ljusbågsugn.

För att klara av omställningen genomgår företaget flera tillståndsprocesser. SSAB meddelades i december 2024 tillstånd av Mark- och miljödomstolen för omställningen i Luleå. Bolaget är nöjt med hur mark- och miljödomstolen har processlett ärendet, och även utfallet i domen. Några överklaganden har nu inkommit och ärendet hamnar därmed hos mark- och miljööverdomstolen.

Över lag upplevs dock processerna både effektivare och mer förutsägbara i Finland än i Sverige.

– Vi investerar i vår verksamhet av affärsmässiga skäl för att stärka vår marknadsposition. Utöver affärsmässiga fördelar medför omställningen att vi minskar Sveriges koldioxidutsläpp med mer än 10 procent, och Finlands med 7 procent. Effektiva tillståndsprocesser är helt avgörande för vår omställning, säger Sara Arvidson, tillståndschef på SSAB.

Den befintliga verksamheten behöver i SSABs fall fortgå parallellt med att den nya anläggningen uppförs och tas i drift. Detta har resulterat i ett vad Sara Arvidson menar är ett innovativt prövningsupplägg för omställningen i Luleå, där det integrerade elektrostålverket får anläggas och tas i drift inom ramen för ett tids- och produktionsbegränsat ändringstillstånd, för att sedan övergå i ett helt nytt tillstånd när den befintliga verksamheten med masugn och koksverk avvecklas.

– Prövningsmässigt så har detta varit en utmaning och krävt mycket tid och resurser att utforma, förklara och hantera. Utmaningen hänger ju ihop med att när man söker ett nytt tillstånd för en befintlig verksamhet så förfaller det gamla tillståndet när det nya tas i anspråk, och det var inte ett alternativ för SSAB eftersom vi fortsatt behöver producera stål till våra kunder parallellt med att vi ställer om, säger Sara Arvidson.