Myndigheter hanterar inte immaterialrätten på rätt sätt vid upphandlingar. Det sätter käppar i hjulen för leverantörer. Möjligheterna att utvecklas och driva innovation begränsas, skriver Christina Wainikka och Ellen Hausel Heldahl, Svenskt Näringsliv.
Det offentliga Sverige måste bli mycket bättre på att hantera kunskapsbaserade tillgångar. Kommuners och myndigheters agerande leder i dag till bortkastade skattepengar och förlorad innovationskraft. Problemet? Felaktig hantering av immaterialrätt vid offentlig upphandling.
Immaterialrättigheter, såsom upphovsrättigheter och patent, aktualiseras i en stor mängd upphandlingar varje år. Det kan handla om allt från it-system, fotografier från konsultrapporter till arkitektur.
Vi har gjort en undersökning av hur immaterialrättigheter hanteras i praktiken vid offentlig upphandling. Av 197 slumpmässigt utvalda upphandlingar som annonserats 2022 och som innehöll rubriken ”immaterialrätt”, krävdes äganderätten till de immateriella rättigheterna i 93,9 procent av fallen.
Men vad ska man göra med de rättigheter som man kräver äganderätten till? Kommuner och myndigheter kan ju inte själva bedriva affärsverksamhet och utveckla och exempelvis kommersialisera patent. Kraven som ställs medför att leverantörernas möjligheter att utvecklas och driva innovation begränsas.
Anledningen till att detta sker är sannolikt inkompetens och att standardmallar används utan att man reflekterar över lämpligheten i det enskilda fallet.
En konsekvens blir att många företag avstår från att delta i offentlig upphandling. En annan konsekvens är att företag som gjort innovationer förlorar möjligheten att ytterligare kommersialisera dem. Detta i sin tur gör att vi i Sverige ständigt måste uppfinna hjulet igen. När immaterialrättigheter ligger hos exempelvis en kommun får det en inlåsningseffekt.
Regeringen skrev redan 2016 i den nationella upphandlingsstrategin att det finns flera allvarliga problem inom offentlig upphandling som är direkt kopplade till frånvaron av ett tillräckligt strategiskt perspektiv. Bland annat skrev man att ”en nationell upphandlingsstrategi behövs för att främja innovationer och skapa förnyelse inom offentlig sektor och i näringslivet”. Vår studie visar att detta är än mer aktuellt i dag.
Kommuner, regioner och myndigheter behöver reflektera över vilket företag som egentligen vill avsäga sig sitt know-how, sina immateriella tillgångar eller möjligheten att konkurrera på den globala marknaden, genom att lämna över äganderätten. Följden kan bli att företag avstår från att lämna anbud eller hoppas på att upphandlaren aldrig följer upp kravet.
Vi behöver ett starkt innovationsdrivet näringsliv. Men genom kraven i upphandlingarna begränsas utvecklingskraften hos företagen. Det är dags att höja kunskapen om de immateriella rättigheternas betydelse i offentlig sektor.
Artikeln publicerad i Dagens Samhälle 2022-12-08