Transporter är avgörande för näringslivets konkurrenskraft och ett utvecklat välstånd. Företagen förutsätter att varor och människor kan transporteras såväl inom som ut ur landet. Nyligen presenterades rapporten Förutsättningar för alternativ finansiering av infrastruktur på ett seminarium.
Rapporten är en del i projektet Infra2050 där Svenskt Näringsliv arbetar för att inget svenskt företag ska begränsas av en otillräcklig infrastruktur.
– Om vi ska tillgodose behoven av såväl upprustning som nyinvesteringar för att möta digitalisering, klimatomställning och tillväxt så kommer det krävas mycket stora resurser. Då måste vi tillvarata de möjligheter som finns för att kunna möta det finansieringsbehovet, men trots det så är användandet av privat finansiering ganska begränsat i Sverige, säger Nils Paul, expert på infrastruktur på Svenskt Näringsliv.
Rapporten visar att alternativ finansiering, det vill säga utanför ordinarie anslag, av infrastruktur är möjligt och att förutsättningarna finns. Den visar även att alternativ finansiering kan lyfta investeringar från statsbudgeten och accelerera infrastruktursatsningar.
– Dessutom visar rapporten att om man ska använda privat finansiering så krävs både politisk vilja och analys, hur projekten utformas och kravställs är helt centralt för resultatet, säger Nils Paul.
Han berättar att rapporten tydliggör möjligheterna för olika former av alternativ finansiering och rätar ut en del frågetecken om de legala och ekonomiska frågorna.
– Vi hoppas att rapporten ska bidra till att lyfta debatten och inte bara fokusera på vilka problem vi har, utan snarare vilka möjligheter som finns.
Snart kommer regeringen att fatta beslut om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Enligt planen ska över 799 miljarder kronor satsas på utveckling och vidmakthållande av infrastrukturen under de kommande tolv åren.
– När Sveriges befolkning växer och vi har tillväxt, om inte infrastrukturen hänger med i utvecklingen då tappar vi också konkurrenskraft. För att nå en infrastruktur i världsklass krävs en hållbar finansiering.
Nils Paul konstaterar även att det finns privat kapital till infrastrukturinvesteringar.
– Däremot ser jag att det saknas en politisk vilja och instruktioner till ansvariga myndigheter att jobba med de här frågorna och tillvarata möjligheterna. Kanske är det därför som Sverige i jämförelse med andra länder har färre objekt som är färdigställda med alternativ finansiering.
Maria Stockhaus, riksdagsledamot för Moderaterna, berättade på seminariet att de är öppna för att identifiera objekt där det skulle vara möjligt att testa alternativ finansiering.
– Det handlar faktiskt om politiskt mod, att hitta nya lösningar och utnyttja den möjligheten att det faktiskt finns privat kapital som vill investera i infrastruktur.
Torborg Chetkovich, Infrastructure Executive, lyfte fram vikten av infrastruktursatsningar.
– Det är ett klart bekymmer att vi sackar efter i Sverige. Det handlar om konkurrenskraften, om att vi ska kunna rekrytera de bästa medarbetarna och att vi ska kunna behålla kompetens i Sverige.
Även hon efterlyser en politisk vilja och en tydlig kravställning.
– Infrastruktur innebär långa processer. Vi behöver en tydlig politisk riktning för att vi som investerare ska känna att vi vågar kliva in i satsningar. Det handlar om samarbete för det är ingen som kan göra allt. Om offentliga aktörer och olika privata aktörer krokar arm så är jag helt säker på att vi kommer att lösa de här frågorna.
Projekt Infra2050