Beräkning: Pensionssmäll hotar vid kortare arbetstid

– Det kan låta som en dröm för vissa, men kan bli ett dyrt experiment för andra.

Så säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, apropå Socialdemokraternas förslag om en generellt kortad arbetstid från 40 till 35 timmar i veckan med bibehållen lön.

Flera fackförbund och Socialdemokraterna trycker på för en allmän arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Men i praktiken kan det bli omöjligt att genomföra, med stora samhällsekonomiska förluster som följd.

Även en arbetstidsförkortning med reducerad lön skulle få stora negativa effekter, enligt Trifa Chireh. Hon har i en unik beräkning analyserat vad en arbetstidsförkortning med reducerad lön skulle innebära för individens pensioner och statens kostnader. (Se beräkningarna längre ned.)

– Om förslagen går igenom skulle det kunna leda till nedskärningar i välfärdstjänster, säger hon.

Enligt Trifa Chireh kan förslagen bli svåra att genomföra.

– Konsekvenserna av kortare arbetstid kan bli mycket stora, inte bara för individen utan också för staten och hela pensionssystemet, säger hon och hänvisar till Länsförsäkringars rykande färska beräkningar (nedan).

Om kortare arbetstid samtidigt innebär att vi får lägre lön, kommer det att leda till lägre pensionsinbetalningar. Det leder i sin tur till att staten tvingas träda in för att kompensera för de lägre pensionerna och då i form av garantipension, påpekar Trifa Chireh.

Stora dolda kostnader

I räkneexemplet ovan har hon räknat på vad en fyradagarsvecka med reducerad lön (lön för dagarna som jobbas) kostar individen i termer av minskad pension, och vad det kostar staten i ökad garantipension. Det finns även kostnader för staten i form av ökade bostadstillägg och minskade skatteintäkter, men det är inte med i uträkningen.

För en person som tjänar 30 000 kronor i månaden skulle pensionen minska med 2 400 kronor i månaden om arbetstiden kortades. Och förutom minskade skatteintäkter skulle staten få en ökad kostnad på 1 100 kronor i månaden i form av ökad garantipension.
För en person som tjänar 50 000 kronor i månaden skulle pensionen minska med 4 200 kronor i månaden samtidigt som staten skulle få betala 1 600 kronor mer i månaden för garantipension. Tjänar personen 70 000 kronor i månaden minskar pensionen med 6 700 kronor i månaden, medan statens kostnad för garantipensionen blir oförändrad eftersom individen tjänar över gränsen för bidraget.

Å ena sidan förs det fram argument om att stressen på jobbet minskar och att balansen mellan arbete och fritid förbättras vid sänkt arbetstid. Men Trifa Chireh menar att stressen över pengar ökar när du får ut mindre i lön.

– Din levnadsstandard påverkas både på kort och lång sikt. Du har inte möjlighet att göra de saker du kunde en gång i tiden och sparutrymmet krymper. Och på lång sikt påverkas pensionen negativt. Så jag ser inte att stressen minskar särskilt mycket allt som allt, säger hon.

– Dessutom blir alltså staten en förlorare eftersom lägre inkomstpensioner innebär att staten måste betala ut mer i garantipension och bostadstillägg, samtidigt som skatteintäkterna minskar på grund av lägre löner. Det riskerar även att påverka indexuppräkningen av pensionerna, då denna baseras på inkomstutvecklingen i samhället, fortsätter hon.

En naturlig konsekvens av sänkt arbetstid skulle också bli att fler kommer att behöva jobba mycket högre upp i åldrarna, av ekonomiska skäl, menar Trifa Chireh.

– Visst, jobbar du färre dagar kanske du orkar längre, men jag tror inte att det är det som många har drömt om, att jobba längre för att kompensera för pensionsbortfallet, säger hon.

Andelen pensionärer med bidrag ökar

Trifa Chireh konstaterar att i Sverige har andelen personer som får någon form av skattefinansierat pensionsbidrag, det vill säga garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg eller försörjningsstöd, från staten ökat kraftigt på senare år. På kort tid har andelen gått från 30 till 70 procent.

Enligt Trifa Chireh skulle kortare arbetstid ge en kedjereaktion med ekonomiska konsekvenser i hela samhället, som ganska snart blir oöverblickbara. Vi kommer kanske inte att kunna ha pensionssystemet som det ser ut i dag, varnar hon.

– Det är som sagt en lockande dröm, men det finns många dolda kostnader för staten som behöver analyseras mer. Det kommer att sluta i vad människor måste välja bort i stället för att kunna välja till. Det kommer att behöva skäras i välfärdstjänster, säger hon.

Här är de stora förlorarna

En oroande aspekt är att kvinnor kommer att bli de stora förlorarna i det här, menar Trifa Chireh.

– Kvinnor har redan idag 30 procent lägre pension än män och jobbar inom yrken med lägre löner och där man inte kan ta med jobbet hem. En kortare arbetsvecka med en reducerad lön skulle öka det här gapet, säger hon.

Sammantaget riskerar smällen att bli hård för samhället. Enligt SCB:s statistik hade ungefär 4,7 miljoner människor i arbetsför ålder (20–65 år) en inkomst som understeg 50 000 kronor i månaden år 2022, brutto. Om människor jobbar mindre är risken att väldigt många kommer att bli bidragsmottagare, varnar Trifa Chireh.

– Cirka 87 procent av de sysselsatta kommer eventuellt att få någon form av skattefinansierat pensionsbidrag från staten för att kompensera för den minskade inkomstpensionen.