Försäkringskassans GD: ”Viktigt med en långsiktig och stabil sjukförsäkring”

Sjukförsäkringen Försäkringskassan genomför just nu en genomlysning av sjukförsäkringen. Generaldirektören Nils Öberg vill se en långsiktig och stabil sjukförsäkring. Han menar att variationerna i antalet avslag, både geografiskt och över tid, undergräver förtroendet för sjukförsäkringen. Samtidigt pekar han på att förståelsen är låg för hur sjukförsäkringen är uppbyggd och att kraven på omställning i sjukförsäkringen ökar med tiden.

– Genomlysningen syftar till att undvika de svängningar i systemet som har varit tidigare, säger han.

Under ett år betalas det ut över 70 miljarder i sjukpenning och förtidspension och nära 600 000 individer får beviljad sjukpenning. Nils Öberg pekar på att sjukförsäkringen är Försäkringskassans största försäkring och att flera tidigare utredningar har tittat på delar av försäkringen.

– Sjukförsäkringssystemet är perforerat av utredningar men det var länge sedan någon tittade på helheten. Min ambition är att genomlysningen ska bidra till långsiktig och stabil förvaltning av sjukförsäkringen, säger Nils Öberg.

Det har under åren riktats kritik mot Försäkringskassan för de kraftiga upp och nedgångarna i beviljanden och avslag om sjukpenning, geografiskt och i tid, oberoende av hälsoläge. Nils Öberg menar att variationerna påverkar tilltron till hela socialförsäkringssystemet.

– Variationerna är ett av skälen till att jag gör en genomlysning av verksamheten. Ett visst mått av variationer kommer alltid att finnas i ett system som tar sikte på enskilda individer och svåra bedömningar. Jag tror inte att det går att utforma ett system som är exakt samma i tid och rum. Med det sagt så är de stora variationer som har varit mycket problematiska. Det undergräver förutsägbarheten i sjukförsäkringen och det i sin tur påverkar tilltron till hela socialförsäkringssystemet. Genomlysningen syftar till att undvika de svängningar i systemet som har varit tidigare, säger Nils Öberg.

Försäkringskassan har under hösten genomfört rådslag med alla aktörer i sjukförsäkringen, som en del av arbetet med genomlysningen. Ett huvudtema för samtalen, enligt Nils Öberg, är att aktörerna vill se mer av Försäkringskassan – inte mindre. Försäkringskassan har kritiserats för att vara passiva i samverkan vid arbetet om återgång i arbete. Han förstår kritiken och vill ändra på arbetet. 

– Min bild är att vi har en tydlig samordningsuppgift som regeringen har gett Försäkringskassan för att en person ska komma tillbaka till arbete efter sjukdom. Vi förfogar inte över några instrument för återgång i arbete utan det handlar om att samordna andra aktörer. Min uppfattning är att vi ska vara extremt framåtlutade och inta en tuff och kravställande position i den samordnande rollen. Jag uppfattar i mina samtal med arbetsmarknadens parter att de vill se mer av Försäkringskassan, inte mindre, och jag delar deras bild, säger Nils Öberg. 

En fråga som Nils Öberg pekar på, när det gäller kritiken mot Försäkringskassans avslag av sjukpenning, är förväntansbilden på sjukförsäkringen. Han menar att den skiljer sig från hur sjukförsäkringen är konstruerad och att Försäkringskassan håller sig till de regler som är beslutade.

– Ändringsfrekvensen i domstol är låg. I många av de ärenden som överklagas kommer domstolen fram till samma beslut som Försäkringskassan. Jag tror inte att alla förstår hur sjukförsäkringen är konstruerad. Kraven på den enskilde ökar med tiden. Sjukförsäkringen är en tydlig trygghetsförsäkring under de första 90 dagarna. Efter 90 dagar kommer tydliga krav på omställning och efter 180 dagar ökar det kravet och efter 360 dagar ökar kraven på omställning ytterligare, säger Nils Öberg.

En del av arbetet i genomlysningen handlar om begripliga beslut, både för individen och för arbetsgivaren, som ska hjälpa fler tillbaka i arbete. Nils Öberg pekar på att det är viktigt med höga krav på Försäkringskassans utredningsarbete och att besluten är begripliga.

– Sjukförsäkringen bygger på kravet på egenförsörjning. Det är ett extremt tydligt krav i lagstiftningen. Samtidigt ska sjukförsäkringen erbjuda trygghet. Det ska vara rimliga beviskrav och vi ska kunna motivera de beslut vi kommer fram till så att personen förstår. Därmed är det inte säkert att individen accepterar beslutet eller tycker att det är rätt, säger Nils Öberg.

Försäkringskassan är den myndighet, förutom hälso- och sjukvården, som har påverkats mest av Covid-19. Nils Öberg pekar på att myndigheten, på distans, har ställt om verksamheten och har klarat av det enorma inflödet av ärenden, kopplat till pandemin. 

– Jag är makalöst imponerad av arbetet under pandemin på Försäkringskassan. Vi skickade hem all personal för ett år sedan, 14 000 människor. Vi har fått ställa om verksamheten och ta hand om helt nya stödsystem, på distans. Vi har klarat alla utbetalningstillfällen. En förklaring är att vi var tidigt ute. Vi såg en risk att det skulle bli en pandemi och vidtog åtgärder. Försäkringskassans organisation ställde om, vi har varit flexibla i användningen av resurser, säger Nils Öberg.

Försäkringskassan har i en rapport analyserat pandemins effekter på sjukförsäkringen under den första pandemivågen. Där konstateras att längden på de korta sjukfallen ökat och att många fall blev exakt 21 dagar långa. Avvaktan med att begära in läkarintyg till dag 22 konstateras vara en av orsakerna. Nils Öberg menar att läkarintygen är en grundpelare för beslut i sjukpenningärenden.

– Att avvakta med att begära in läkarintyg är det svåraste beslutet jag har fattat. Läkarintygen är en grundpelare för våra beslut. Det får också konsekvenser för andra som behöver läkarintygen. Vi vet också att de är oerhört centrala för att arbetsgivarna ska ha möjlighet att ta sitt rehabiliteringsansvar. Ett arbete är på gång för att förenkla läkarintygen. Samtidigt behöver intygen innehålla tillräckligt med information, säger Nils Öberg.