Hjälp att starta eget trots sjukersättning

Sedan ett år tillbaka jobbar ”Flexibelt företagande” i Eskilstuna med att motivera personer med sjukersättning att starta eget. Bakom utbildningen står NHR, Neurologiskt handikappades riksförbund i Eskilstuna och programmet stöttas ekonomiskt av Allmänna arvsfonden. En av eldsjälarna är Helena Brobäck, själv funktionsnedsatt på grund av en muskelsjukdom.

Helena Brobäck är arkitekt och har alltid varit egenföretagare. För henne har det varit självklart att driva eget.

– Vi vill motivera sjukskrivna att starta eget nu när det går att tjäna pengar utan att man blir av med sin ersättning.

Det är de regelförändringar som regeringen genomförde 2009 som gör det möjligt för någon som har sjukersättning att driva eget och ha en inkomst. De nya reglerna innebär att sjukersättningen sjunker gradvis om inkomsterna ökar. När inkomsterna når över 300 000 kronor om året försvinner den helt.

Efter förra årets kurs startades tre företag, bland annat ett smyckeföretag. En del kom efter kursen fram till att de inte skulle starta företag till följd av funktionsnedsättningen. Även det är en viktig insikt, menar Helena Brobäck.

Nu pågår Flexibelt företagandes andra kurs. Fjorton deltagare möts varje vecka under ett tjugotal veckor. Deltagarna får utbildning om hur man gör när man startar företag. Många av deltagarna har ännu inte någon idé om vad de vill göra.

– På många sätt påminner vår verksamhet om Nyföretagarcentrum. Men en stor skillnad är att när man kommer till Nyföretagarcentrum har man redan bestämt sig för att starta eget. Så är det inte här. Har man varit sjukskriven under en lång tid har man ofta tappat tron på sig själv. Det tar lång tid att bygga upp självförtroendet vilket gör att programmet sträcker sig under så lång tid, säger Helena Brobäck.

Farbod Rezania, integrationsansvarig på Svenskt Näringsliv tycker det är bra med den här typen av program, och liknande starta-eget utbildningar. Men han ser en fara i att det ofta fokuseras för lite på utformningen av affärsidén och kartläggning av marknaden samt att människor startar företag i branscher de inte har någon erfarenhet av.

– Det stora problemet är att man pratar för lite om företagandet, utifrån rent affärsmässiga utgångspunkter. Hur ser marknaden ut för den tjänsten som de vill utveckla? Finns det några vinster att hämta? Sådana frågor pratar man inte så mycket om, säger Farbod Rezania.

Helena Brobäck säger att de är medvetna om det här problemet.

– I år fokuserar vi därför ännu tidigare på just företagsdelen. Jag tror det gett resultat för det har redan startats ett nytt företag.

Viktoria Leigard