Kaos i resebranschen efter Försäkringskassans omsvängning

Grundregeln för den som arbetar inom EU är att skatt och sociala avgifter ska betalas i landet där personen jobbar. Men undantag finns. Hittills har undantag gjorts för den som bara arbetar i ett annat EU-land tillfälligt, utsänd av ett bolag i hemlandet, genom ett så kallat A1-intyg som Försäkringskassan hanterar.

Det kan till exempel handla om ingenjörer som åker ut och jobbar på oljeriggar, eller reseledare som jobbar i södra Europa under några månader.

Bolaget betalar in sociala avgifter och pensioner i Sverige och den anställde fortsätter att vara en del av det svenska socialförsäkringssystemet, till exempel sjukförsäkring, föräldraförsäkring och tjänar in svensk pension. På så sätt skapas trygghet samtidigt som enormt mycket administration för både arbetsgivare och arbetstagare undviks.

Just för resebranschen som ofta anställer unga personer under kortare perioder under högsäsong är A1-intygen centrala.

Men för knappt ett år sedan började Försäkringskassan plötsligt att avslå A1-ansökningar för reseledare. Resebolagen förstod först inte vad som hade hänt men när de undersökte saken närmare visade det sig att myndighetens beslutat sig för att A1-intyg inte ska beviljas för resebranschen längre.

Enligt Försäkringskassan började det med ett brev från deras franska motsvarighet som ansåg att anställda i svenska reseföretag som tillfälligt arbetar i reseföretagets verksamhet i Frankrike borde tillhöra det franska socialförsäkringssystemet och därmed inte hade rätt till A1-intyg. från Försäkringskassan.

Senare samma år kom även en EU-dom som Försäkringskassan anser ändrade förutsättningarna för A1-intyg. Den gällde ett bemanningsföretag med utgångspunkt i Bulgarien men vars verksamhet bedrevs nästan enbart i andra EU-länder. Enligt domen ska företaget betala avgifter i respektive land.

Hårt slag för resebranschen

STS Alpresor är ett av många företag som drabbas av den plötsliga omsvängningen.

– Det är ett hårt slag för hela branschen. Efter att precis ha slickat såren efter pandemin var det här det sista vi behövde, säger Hanna Bernvid, vd på STS Alpresor.

I nästan 20 år har Försäkringskassan godkänt tillfälligt arbete på destinationer inom EU genom A1-intyg, men i vintras fick allt fler reseledare avslag.

– Vi står inför problemet att vi har många duktiga medarbetare som skulle ha arbetat som reseledare under sommarsäsongen men eftersom de har fått avslag på sin A1:a kan vi inte skicka ut dem på arbete hur gärna vi än vill.

Att börja betala sociala avgifter till andra länder skulle innebära mycket extraarbete och ökade kostnader så STS Alpresor tittar på andra typer av anställningsformer. Ett alternativ skulle kunna vara att sätta upp utländska bolag i länderna dit företagets resor går och anställa de utsända via dem.

– Det är inte optimalt. Säg att man har resmål till 20 olika länder och tvingas starta bolag i alla dem för att under kortare perioder anställa reseledare. Det innebär enormt mycket administration. Bara att tillämpa varje lands kollektivavtal är en stor sak i sig.

Många reseledare är unga och har det som sitt första riktiga jobb. De arbetar på destinationen i allt mellan tre veckor och tre månader, men vissa länder kräver flera månaders arbete i landet innan en person kan kvalificera sig för deras socialförsäkringssystem.

– För den enskilde personen innebär det otroligt stora risker. Om någon efter fyra veckors arbete skadar sig i tjänsten, måste åka hem och blir beroende av sjukpenning i flera år – ska vilket land ska då stå för den? Det är väldigt invecklat.

Risken är stor att medarbetaren hamnar i ett ”ingenmansland”, menar Hanna Bernvid.

– Det är inte rimligt att som svensk medborgare, folkbokförd i Sverige, bli utförsäkrad och stå utanför sitt medborgarlands sociala nätverk bara för att man väljer att jobba en kortare period i utlandet.

STS Alpresor vänder nu på varje sten för att temporärt hitta andra lösningar för de svenska reseledarna.

– Tyvärr har det tvingat oss att tacka nej till en stor del av den svenska personalstyrkan och i stället anställa reseledare från våra grannländer som fortsätter att godkänna A1:orna, Hanna Bernvid.

”Fullständigt oacceptabelt”

Didrik von Seth, generalsekreterare i SRF, Svenska Resebranschföreningen, konstaterar att systemet med A1-intyg har fungerat utmärkt i 20 år fram till nu.

– Det är en Kafka-liknande situation. Plötsligt får de som ska ut och jobba i Europa för en researrangör avslag på sin A1-ansökan, säger han.

För den enskilde innebär det att om du sänds ut till Grekland under två månader så ska skatt och sociala avgifter betalas där. Företaget behöver registrera ett bolag där med egen bokföring och sköta allt administrativt enligt grekisk lag.

– Jobbar du i Spanien nästa sommar ska samma procedur ske där. Och så kanske nästa säsong i Italien… Ofta är det ungdomar som sommarjobbar som reseledare. 40 år senare måste de kontakta grekiska, spanska och italienska myndigheter för att få ut sin pension.

Didrik von Seth anser att Försäkringskassan medan det utreds om det verkligen ska fungera så här borde backa tillbaka till hur det fungerade tidigare.

– Sverige förlorar skatteinkomster, sociala avgifter och den anställde riskerar att förlora kopplingen till den svenska socialförsäkringen, inte få sjukpenning och föräldrapenning och att sakna pensionspengar. Det här är myndighetsmissbruk. Jag kan inte hitta en anledning till att Försäkringskassan gör detta, annat än att de vill jävlas. Det är fullständigt oacceptabelt.

Det innebär en konkurrensnackdel för svenska resebolag och att de individer som drabbas väljer andra jobb i stället, påpekar han. Liksom restaurangbranschen har resebranschen redan svårt att rekrytera nu när resandet tar fart igen.

– Jag är ingen jurist men de förklaringar som vi har fått från Försäkringskassan håller inte intellektuellt. Att svenska ungdomar har sämre möjligheter än andra i Europa att skickas ut av svenska företag för att tillfälligt jobba strider mot den fria rörligheten.

”Vägledande EU-dom”

Cornelia Englén, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, berättar vad som hände efter det franska brevet och EU-domen.

– Vi tittade då närmare på ärendena som handlade just om resebranschen och såg att de inte hade tillräckligt stor verksamhet i Sverige för att beviljas A1-intyg.

Nu bedömer Försäkringskassan att fler reseföretag inte uppfyller kriterierna för kunna undanta sina utsända reseledare, enligt Cornelia Englén.

– Vid tillämpning av den här domen har vi bedömt att företagen ska betala sociala avgifter i respektive reseland. Det är en bedömning som vi har gjort utifrån de omständigheter som vi har sett i respektive ärende.

Går det att jämföra svenska resebolag med ett bulgariskt bemanningsföretag?

– Vi har gjort en bedömning av alla de kriterier som kan vara tillämpliga i en sådan här situation och kommit fram till att anknytningen till Sverige för de företag som vi har bedömt inte är tillräckligt stark.

– Försäkringskassan behöver liksom alla andra myndigheter följa tillämplig rätt och i det här fallet har det kommit en EU-dom som vi menar är vägledande för den här typen av ärenden.

Hur ser ni på att de andra nordiska länderna har gjort en helt annan bedömning?

– Jag kan inte svara för hur de andra länderna bedömer det. Den information som vi har är att Finland inte har den här typen av resor. I Danmark är uppfattningen att Sverige gör en korrekt tillämpning av lagstiftningen.

Försäkringskassan har lyft frågan till regeringen som i sin tur har lämnat frågan till den Administrativa kommissionen som ska utreda den ur ett juridiskt perspektiv, påpekar hon.

– Vi förstår att det är en svår situation för företagen så under våren har vi informerat mer om läget samtidigt som vi har försökt att sluta bilaterala avtal för att mottagarländerna ska kunna göra undantag från regelverket.

Resebranschen själv behöver också ansvara för att hålla sig informerad och uppdaterad om regelverket, poängterar Cornelia Englén.

– Vi inser att det inte är optimalt för branschen men det här är en juridisk fråga där vi utgår från rättstillämpningen som råder och EU-domen.

Hoppas på omvärdering

Didrik von Seth är kritisk och påpekar att det bara är Sverige som har gjort den här tolkningen.

– Danmark, Norge och Finland struntar i det och fortsätter som tidigare att godkänna A1-ansökningar. Och EU-domen som Försäkringskassan använder som argument för sin tolkning är ett blufföretag som missbrukade undantaget och ville komma åt låga sociala avgifter. Företaget hade ingen verksamhet i Bulgarien utan enbart i andra länder.

För STS Alpresor blir det ett pusslande för att få till bemanningen i sommar, förklarar Hanna Bernvid. Bland annat kommer det att vara många finländare och finlandssvenskar i staben.

Skulle avslagen fortsätta under vintern när STS Alpresor har närmare 40 000 resenärer i alperna och en betydligt större reseledarstab, vet hon inte hur pusslet ska lösas.

– Det är naivt att tro att det går att hitta en lösning genom bilaterala avtal. Jag hoppas att Försäkringskassan omvärderar sitt beslut och fortsätter att följa den praxis som har rått under 20 år och som andra länder följer.

STS Alpresor vill göra rätt för sig, betonar Hanna Bernvid.

– Vi är ett svenskt bolag som bedriver vår huvudverksamhet i Sverige och som betalar skatt och sociala avgifter i Sverige. Det handlar inte om att komma billigare undan – Sverige har ju tvärtom ofta högre avgifter.

Att de anställda ska fortsätta omfattas av den svenska socialförsäkringen vid tillfällig utsändning har varit en självklarhet, konstaterar Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Reseföretagen bedriver omfattande verksamhet i Sverige. Det är här de har sina kunder, tecknar avtal och anställer personal. När de tillfälligt sänder ut personal för att jobba i annat EU-land är det såklart viktigt att de villkor som gäller för anställningen följer med.

Principen att bara kunna omfattas av ett lands socialförsäkring är viktig och det är därför A1:orna utfärdas, påpekar hon.

– Försäkringskassans märkliga helomsvängning skapar osäkerhet om förutsättningarna vid tillfälliga utsändningar inom EU. För både arbetsgivare och arbetstagare är tillhörigheten till svensk socialförsäkring viktig. Det gynnar inte någon att behöva hoppa mellan olika socialförsäkringssystem vid tillfälliga utsändningar.

Att Försäkringskassan inte har kommunicerat med någon om sin helomsvängning är allvarligt, menar Catharina Bäck.

– Det är också märkligt att Försäkringskassan inte ser ut att göra individuella bedömningar när de handlägger ansökningar från anställda som avtalat om tillfällig utsändning med sina svenska arbetsgivare, utan att här görs en kollektiv bedömning av en hel bransch.