Nya regler bakom ökande sjukfrånvaro

– Än så läge är det ingen brant uppgång, men antalet sjukskrivna är för tillfället omkring tio procent högre än lägstanivån före pandemin. Vi har frågat oss om det är början på en större uppgång när det gäller sjukfrånvaron. Men ökningen beror inte på att fler blir sjuka utan på att sjukfallen är längre, säger Jon Dutrieux på Försäkringskassans analysavdelning.

Enligt Försäkringskassan ökade sjukfallens varaktighet ”betydligt” under 2021 beroende på lagändringar som har mjukat upp processen för att komma tillbaka till arbete med ett antal nya undantag.

Lagändringar bakom uppgång

Och fler lagändringar har genomförts under 2022. Ett exempel är att det från och med den 1 september är lättare för den som är fem år från pension att få sjukersättning, tidigare kallat förtidspension. Deras arbetsförmåga ska inte längre bedömas mot alla arbeten på arbetsmarknaden, utan enbart mot arbeten som personen har haft under de senaste femton åren.

Den 1 februari ändrades även prövningen efter 180 dagars sjukskrivning så att fler grupper, bland annat personer över 62 år, undantas från att bedömas mot den vanliga arbetsmarknaden. I stället bedöms de bara utifrån arbeten hos den nuvarande arbetsgivaren.

Eftersom det sedan lagändringarna 2021 är mycket ovanligt med avslag har det lett till att fler fortsätter att vara sjukskrivna efter dag 180.

– Tidigare avslogs drygt var tredje ansökan om fortsatt sjukskrivning efter dag 180. Nu är det bara omkring fem procent – det är en stor förändring.

Nivån en politisk fråga

När sjukfallen blir längre än tidigare blir det fler sjukskrivna i statistiken även om inte inflödet av nya sjukskrivningar ökar, konstaterar Jon Dutrieux.

– Vilken nivå på sjukfrånvaro som samhället vill ha är delvis en politisk fråga. Det är en balansgång mellan individens trygghet, att värna vår arbetslinje, och att det inte ska kosta för mycket. Ställer vi stora krav på individer kan också samhället behöva vara där och stötta för att rehabilitera tillbaka.

Sverige har historiskt haft långa perioder med stora uppgångar där både individ, arbetsgivare och samhälle drabbats.

En sådan period var i slutet av 90-talet och i början av 00-talet då Försäkringskassan först fick koncentrera sig på att betala ut sjukpenning, och hade mindre tid för arbetet med att rehabilitera tillbaka medarbetare, berättar Jon Dutrieux.

Strax före att allianspartierna 2008 genomförde en ny stor reform av sjukförsäkringen var mer än en halv miljon svenskar förtidspensionärer.

Reformen innebar att endast medicinska skäl kan motivera sjukersättning, vilket gjorde det mycket svårare att få, och sedan dess har sjukskrivna inklusive förtidspensionärer gått ner med nästan hälften. Framför allt har antalet personer över 55–60 år som har ersättningar från sjukförsäkringen minskat.

– Det innebar en jätteförändring! I de grupper där antalet förtidspensionärer minskade mest, ökade andelen personer som försörjer sig genom eget arbete mest. Så i denna del var det en lyckad del av den förstärkta arbetslinjen, säger Jon Dutrieux.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje konstaterar att regeringen ser med stor oro på utvecklingen och kommer att följa den noga.

– Jag vill definitivt inte medverka till att personer återigen förpassas till långa sjukskrivningar där de göms och glöms i statistiken, och där månaderna bara går utan att några åtgärder vidtas. Det är förödande för individen men det är också helt förkastligt samhällsekonomiskt.

Som ett första steg vill Anna Tenje utreda konsekvenserna av de senaste regelförändringarna så att de blir tydliga.

– Om de leder till onödigt långa sjukskrivningar som förpassar fler till utanförskap och göms, måste vi diskutera andra åtgärder. Vi ska inte ha regler som gör det svårare för arbetsgivare att ta sitt ansvar. Det vore mycket kontraproduktivt.

Tidsgränserna i den så kallade rehabiliteringskedjan är inte främst till för att sätta press på individen utan för att se till att alla inblandade parter – arbetsgivare, Försäkringskassan och sjukvården – kan gå in med åtgärder som bidrar till att den som är sjukskriven kan komma tillbaka snabbare till arbetet, poängterar hon.

– Det är avgörande att rehabiliteringsåtgärder kommer till skott så tidigt som möjligt. Vi vet att om det dröjer så är risken betydligt högre att hamna i en längre sjukskrivning och i utanförskap, säger Anna Tenje.

Måste undanröja hinder

Att det har blivit lättare att förtidspensionera äldre anser hon rimmar illa med budskapet från samhället om att fler behöver jobba mer och längre.

– I takt med att fler blir äldre men också piggare och friskare och vill delta så måste vi undanröja så många hinder som möjligt för att de ska kunna arbeta. Gruppen äldre är extremt heterogen men ändå har vi en ganska homogen uppfattning om hur äldre är.

Försäkringskassan räknar i sin kommande prognos med en viss nedgång i sjukfrånvaron ”på grund av konjunkturutvecklingen”. Men Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, vågar inte hoppas för mycket på en nedgång.

– Sjukfrånvarons koppling till upp- och nedgångar i konjunkturen bröts i början av 2000-talet. Att den skulle minska nästa år på grund av konjunkturen är därför högst osäkert. Det vi säkert vet är att sjukfrånvaron har ökat. 

Hög sjukfrånvaro skadar tilliten

Hälsan är i grunden god i Sverige och när sjukfrånvaron över tid har varierat har det sällan varit en spegling av det allmänna hälsoläget. Så när sjukfrånvaron nu ökar igen, efter att ha varit relativt stabil under många år, behöver det inte tyda på att ohälsan är större, menar hon.

Liksom Jon Dutrieux ser hon snarare de generösare reglerna kring sjukskrivningar som den främsta orsaken.

– Då gäller det att aktivera alla olika insatser som gör skillnad, för en ökande och onödigt lång sjukfrånvaro är inte bra för någon. Det skadar tilliten till och förtroendet för hela sjukprocessen. Trots att vi vet att ohälsans orsaker är många, så är det bara arbetet man kan sjukskrivas från, säger Catharina Bäck.

När de långa sjukfallen blir allt längre gäller det att ta tillvara förmåga trots sjukdom, särskilt med tanke på att de psykiska diagnoserna är vanligaste orsaken till sjukskrivning, betonar hon.

– Arbete är hälsofrämjande. Samtidigt vet vi att ju längre en anställd är sjukskriven, desto svårare är vägen tillbaka. Därför är det viktigt att alla är engagerade och aktiva tidigt i processen. Det gäller såväl medarbetare, arbetsgivare och läkare, som handläggare på Försäkringskassan.

Företagen är aktiva i att förebygga ohälsa och för att underlätta återgång i arbete när sjukskrivning inte kan undvikas. Men viktiga insatser försvåras och försenas när samverkan med vården och Försäkringskassan inte fungerar optimalt.

– Det innebär i sin tur att sjukprocessen präglas av passivitet i stället för aktiva insatser, säger Catharina Bäck.