Byråkratin kring arbetskraftsinvandringen blir allt mer komplicerad, vittnar många företagare om. När kompetensen inte finns i Sverige måste företagen kunna anställa internationellt. ”Vi vill ju ha ett system som är välfungerande och där alla företag som har behovet ska ha möjlighet att rekrytera”, sa Patrik Karlsson, expert på kompetensförsörjning, på ett seminarium.
– Arbetskraftsinvandringen är av stor betydelse för företag inom hela näringslivet. Om man inte hittar den rätta kompetensen i Sverige, så ska man kunna söka den utanför landets gränser. Men vi kan konstatera att under de senaste åren, och framför allt från politiskt håll, så har man fokuserat på missbruk och fusk. Det är jätteviktiga frågor, som vi jobbar med, men det har också lett till att företagens faktiska behov att kunna rekrytera internationell kompetens har hamnat i skymundan.
Det sa Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning, vid ett seminarium som Svenskt Näringsliv nyligen anordnade.
Hennes kollega, Patrik Karlsson, konstaterade att företagen har stora utmaningar med systemet kring arbetskraftsinvandring. Migrationsverkets handläggningstider är för långa, byråkratin är svårhanterlig och till det kommer nu Tidöförslagets förslag om ett politiskt bestämt lönegolv, som långt överstiger kollektivavtalade löner inom många bristyrken.
– Det är bara att konstatera att systemet har blivit väldigt mycket krångligare. Vi vill ju ha ett system som är välfungerande där alla företag som har behovet ska ha möjlighet att rekrytera, sa han.
Patrik Karlsson menar att Tidöavtalets lönegolv på medianlönen, 33 200 kronor, är bekymmersamt.
– Vi vill ha ett lönesystem som bygger på de kollektivavtalade lönerna och ingenting annat. Vi tycker att frågan ska ses ur ett kompetensförsörjningsperspektiv där företagens konkurrenskraft är i centrum, sa han.
Patrik Karlsson är inte den enda som är bekymrad över lönegolvet.
– Det är förödande. Vi når inte upp till det för de yrken där vi lär upp medarbetare på plats. Det slår ut hela vår kompetensförsörjning, sa Cristina Lovinder, HR-ansvarig på ESS Group, som driver ett antal hotell i Sverige, bland annat Ellery Beach House i Stockholm och Falkenberg Strandbad.
Även Joakim Gustafsson, vd på Svensk Skogsservice, sågar förslaget.
– Det skulle slå ut alltihop. Det tar stopp. Det är långt över den kollektivavtalade grundlönen.
Krögaren Kent Ly, som driver restaurangen Jungle Thai i Jönköping, menar att förslaget är ”hål i huvudet”.
– Hur ska jag förklara för mina kockar som kommer från Sverige att de kommer att ha lägre lön än de tre som jag anställer från tredje land? Och ska vi verkligen ha en utveckling i samhället där politikerna sätter en minimilön? Det blir jätteproblematiskt, säger han.
Men även för företag där medarbetarna har löner över den svenska medianlönen är regelverket och byråkratin kring arbetskraftsinvandring ett stort problem. Volvo Cars behöver anställa ungefär 500 mjukvaruingenjörer per år de kommande fem åren. Dessutom behövs fler kompetenser, bland annat för att kunna utveckla batterier till nya elbilar.
– De här kompetenserna finns inte alltid i Sverige. De finns kanske på marginalen och i några kapaciteter, men om man ska ha batteridesigner, elektrokemister, högspecialiserade matematiker för att räkna ut olika algoritmer som krävs för olika sensorer som man sätter in i de här bilarna, så finns inte den kompetensen i Sverige, hur gärna vi än skulle vilja. Det här är personer som inte heller finns inom EU, utan som det är hög konkurrens om i hela världen, sa Mattias Johansson, head of public affairs på Volvo Group.
– Därför måste vi gå utomlands till de marknader där kompetensen finns. Då pratar vi i första hand Asien, men också USA, det vill säga tredje land. Därför är det högst centralt att systemet fungerar som det ska, fortsatte han.
Men det gör det inte.
– Vi stöter på byråkratiska hinder och det är ett system som blir allt mer krångligt. Det är oroväckande om man läser Tidöavtalet, eftersom fokuset är fusk och att täppa till luckor. Vi som sköter oss och som har stort behov av att det här fungerar, behöver en lite mer flexibel och enklare hantering, för att det ska gå i den takt som vi önskar, sa Mattias Johansson.
Många företagare vittnar om att mycket hänger på vilken enskild handläggare som ansvarar för ärenden. I vissa lägen fungerar ärendet hyfsat smärtfritt, men det är mer vanligt att handläggningstiderna blir längre och längre.
– Vi hoppas att Migrationsverket får alla de verktyg som de behöver för att kunna hantera de här ansökningarna och kunna gå mot digitalisering, så man slipper det här med fysiska underskrifter och att folk måste boka tid på ett konsulat och dyka upp vid en viss tid med sitt fysiska pass och så vidare, sa Mattias Johansson.
– Det är helt i sin ordning att man vill se över systemet för arbetskraftsinvandring med det fusk som har funnits, men man måste också kunna skilja på äpplen och päron. Vi som sköter oss, som är certifierade arbetsgivare, måste få en tydligare och rakare hantering hos Migrationsverket, gärna med en tidtabell, sa Mattias Johansson.
ArbetskraftsinvandringKompetensförsörjning