Näringslivet varnar: Förslag om lönegolv slår hårt mot företag

Regeringen vill se en kraftig höjning av lönegolvet för arbetskraftsinvandrare. Det var budskapet som migrations- och integrationsminister Anders Ygeman framförde vid ett möte med företrädare för arbetsmarknadens parter i förra veckan.

– Bakgrunden är att vi sedan den moderatledda regeringen införde världens mest liberala arbetskraftsinvandring har tagit emot en bra bit över 200 000 arbetskraftsinvandrare, varav majoriteten i yrken där det inte råder någon brist eller som är okvalificerad arbetskraft. Dessutom har det funnits ett omfattande missbruk, säger Anders Ygeman.

Exakt hur stor höjning regeringen vill se ville statsrådet inte specificera, men det var långt över den gräns på 13 000 kronor i månaden som gäller idag.

– Moderaterna har föreslagit 80 procent av medianlönen. Då hamnar man på 27 000 – 28 000 i månaden. Jag tycker att den nivån som Moderaterna har gett uttryck för är en rimlig start på diskussionen. Jag tycker inte att det är en orimlig nivå, säger han.

– Statsrådet nämnde ett krav på minst 28 000 kronor i månadslön. Jag är rädd att det blir ännu mer, säger Almegas chefsekonom Patrick Joyce, som var med på mötet.

– Det är otroligt olyckligt att regeringen vill göra en sådan här åtgärd. Vi har enorma utmaningar att rekrytera på svensk arbetsmarknad och att i det läget försvåra för företagen att rekrytera från länder utanför EU är ett slag mot näringslivet, säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson.

Medarbetare som företag står och faller med

Patrick Joyce berättar att om en sådan höjning skulle komma till stånd skulle i det närmaste alla arbetskraftsinvandrare inom besöksnäringen behöva åka hem, en fjärdedel av alla inom vård och omsorg och var tionde inom techbolagen.

– Det här är medarbetare som många företag står och faller med, så det är mycket bekymmersamt, säger han.

Även Visitas förhandlingschef Torbjörn Granevärn deltog på mötet. Han instämmer i Patrick Joyces bild och konstaterar att det finns företag inom besöksnäringen som skulle tvingas lägga ner om lönegolvet skulle höjas så kraftigt som Anders Ygeman indikerar.

– Vi har en kraftig kompetensbrist i vår näring. Förut var det framför allt kockar som saknades, men nu är det brist inom alla yrken. I besöksnäringen är alla medarbetare en kedja och saknas det en ring, till exempel en servitör, går kedjan sönder och det blir inget jobb till kocken, diskaren och bartendern heller, säger han.

Om det inte går att få tag på personal i Sverige eller i EU, där det också råder arbetskraftsbrist, vad tycker du att företagen ska göra i stället?

– Vi måste backa bandet ett tag. Vi har försörjt bordeller i våra större städer till thaimassager, säger Anders Ygeman.

Men nu pratar vi ju inte om den typen av företag, utan om företag som sköter sig.

– Jo, det är absolut den typen av företag som vi pratar om. Men i första hand kan man rekrytera i Sverige, i andra hand i EU:s 27 medlemsländer. Med en arbetskraftsbrist på 6–7 procent är det svårt att förstå att vi skulle ha brist i samtliga yrken.

Motsvarar inte ens procent av arbetskraften

Arbetskraftsinvandringen utgör en mycket liten del av de yrkesverksamma på den svenska arbetsmarknaden. Cirka 20 000 arbetstillstånd beviljades 2019. Det motsvarar inte ens en halv procent av arbetskraften. Arbetskraftsinvandrare som har yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion uppgår årligen till cirka 2 000 personer. Det motsvarar 0,4 promille av hela arbetskraften i Sverige eller en halv procent av antalet arbetslösa. Det är alltså förhållandevis mycket få människor som är arbetskraftsinvandrare i Sverige, men för många företag handlar det om medarbetare som är avgörande för företagens existens.

– Medarbetarna är oftast en förutsättning för att driva och utveckla verksamheten hos våra medlemsföretag. Och det handlar alltså inte bara om deras egna jobb, utan finns den kompetensen så genererar de också ytterligare arbetstillfällen, säger Torbjörn Granevärn och fortsätter:

– Våra medlemmar vill anställa dem som är i landet, och det gör de också. Men problemet är att om de inte har kocken, så blir diskaren arbetslös. Har de inte hotellstädet, så måste de stänga hotellet. Då blir receptionen också arbetslös.

Men att många skulle få åka hem om lönegolvet höjdes är inte det enda som bekymrar. Såväl Patrick Joyce, som Karin Johansson och Torbjörn Granevärn menar också att politiskt satta lönegolv, som dessutom många gånger ligger långt över kollektivavtalen, skadar den svenska modellen.

– Vi har en överenskommelse i Sverige om att det är parterna som sätter lönerna. Här vill regeringen frångå den principen, säger Patrick Joyce.

– Vi slår oss för bröstet om att vi har en modell som fungerar väldigt bra. Här går regeringen in och gör ingrepp i den modellen som den annars brukar försvara, säger Karin Johansson.

Just nu pågår det intensiva förhandlingar inom EU om de så kallade minimilönerna, där EU-kommissionen vill sätta ett lönegolv för alla som arbetar. Nyligen rekommenderade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark Sverige att rösta nej till EU:s minimilöner, med just argumentet att det är parterna som ska sätta löner på svensk arbetsmarknad.

– Men när det gäller arbetskraftsinvandringen verkar alltså regeringen vilja göra tvärtom. Och det blir väldigt märkligt om det ska vara olika förutsättningar som gäller beroende på vad medarbetaren har för ursprung, säger Patrick Joyce.

Är det rimligt att det ska vara olika förutsättningar beroende på var medarbetarna kommer ifrån?

– Samtidigt är det nuvarande golvet väsentligt lägre än nuvarande kollektivavtal. Grunden kommer att vara så att om du har ett kollektivavtal som är mycket lägre, så kommer du inte att ha arbetskraftsinvandring därifrån. Det är det som är min poäng, säger Anders Ygeman.

Torbjörn Granevärn betonar att kollektivavtalen ska vara tryggheten för alla på svensk arbetsmarknad, inklusive arbetskraftsinvandrarna.

– Det är bara arbetsgivaren som kan avgöra behovet av arbetskraft och som, med stöd av de kollektivavtal som vi förhandlar fram med facken, sätta lönerna, säger han.

Anders Ygeman återkommer till att det finns oseriös arbetskraftsinvandring och att människor blir utnyttjade.

– Om det fortsätter så kommer stödet för alla arbetskraftsinvandring försvinna, säger han.

Många av de organisationer som du bjöd in till mötet i förra veckan representerar ju företag med kollektivavtal. De menar att deras medlemmar drabbas om det blir kraftiga höjningar av lönegolvet. Vad är din kommentar till det?

– Jag tror inte att företag drabbas av detta. Däremot gynnar det seriösa företag som betalar rimliga löner för att täcka kompetensbrist, säger Anders Ygeman.

Men är inte kollektivavtalade löner rimliga?

– Jo, absolut.

Karin Johansson instämmer i att det finns företag som fuskar och som utnyttjar arbetskraft.

– Men det fusket kommer vi inte åt genom en sådan här åtgärd. De företag som berörs av lönegolvet är företag som omfattas av kollektivavtalen.

Men varför kan inte arbetsgivarna bara höja lönerna då?

– Om de skulle göra så innebär det att priset ut till kund också höjs och då minskar försäljningen. Det ökar risken för att fler jobb ska gå förlorade, säger Patrick Joyce och får medhåll från Torbjörn Granevärn.

– Det finns en gräns för hur mycket gäster vill betala för maten eller för hotellnatten, säger han.

Om inte kunderna köper alls, så är det ju många som förlorar jobben, inte bara arbetskraftsinvandraren. Om kocken inte finns, så kan ju inte heller de inhemska anställda behålla sina jobb. Vad säger du om det?

– Hur många kockar tjänar under 80 procent av medianlönen i Stockholm, då, tror du? Jag skulle gissa cirka noll, säger Anders Ygeman.

Karin Johansson poängterar att det inte alltid är lätt att anställa i Sverige, trots den höga arbetslösheten.

– Det finns mängder av människor som uppenbart tycker att det är bättre att gå på bidrag än att ta ett jobb. Vi vet ju att när våra medlemsföretag försöker rekrytera inhemsk arbetskraft, så är det inte ovanligt att de får argument som att a-kassan är så bra att de inte behöver ta ett jobb, säger hon.

Många av de företag som vi pratar med vittnar om att det är svårt att rekrytera, för att arbetslösa hellre går på bidrag. Vad är din kommentar till det?

– Vi har väldigt tydliga krav på att människor ska ta arbete. Där har vi bland annat lagt fram en sysselsättningsplikt där vi helt enkelt kommer att ta ifrån människor bidrag om de inte tar de jobb som finns eller ställer sig till arbetsmarknadens förfogande. I Sverige ska man arbeta för att försörja sig, säger Anders Ygeman.

Kritiken: Det är paradoxalt

Att arbetslösa väljer bidrag framför att ta jobb är något som TN har skrivit om vid flera tillfällen.

– Många skäms inte ens då de meddelar oss detta. I vissa fall är det så utstuderat tydligt att vi anmäler deras nej-tack till a-kassan, sa Dan Samuelsson, vd och koncernchef på bemannings- och rekryteringsföretaget Wikan personal, till TN nyligen.

– Alldeles för många möts av det svaret. Och nu har regeringen lovat att permanenta den höjda a-kassan, samtidigt som den vill försvåra för arbetskraftsinvandrare att komma hit. Det är paradoxalt, säger Karin Johansson.

Anders Ygeman menar att a-kassan är tillfällig och att han har svårt att tro att den höjda a-kassan skulle kunna vara ett motiv för att inte ta ett jobb.

– Det är väldigt många av de arbetslösa som inte har a-kassa, säger han.

Torbjörn Granevärn understryker att det inte är lätt att anställa arbetskraftsinvandrare, utan att det är något som arbetsgivare gör när det är nödvändigt.

– Det är ingen företagare som tycker att det är roligt att ansöka, gå igenom en byråkratisk process och vänta tio månader på att få en diskare, om man inte måste det. Går det att får arbetskraft här, så väljer man hellre det, för att det helt enkelt är enklare. Men ibland går det inte, säger han.

– Ska man göra en sådan reform som att försvåra arbetskraftsinvandringen, så måste man också se till att det finns tillräckligt mycket drivkraft för dem som redan finns i Sverige att ta jobben, fyller Karin Johansson i.

Lönegolv negativt för Danmarks tillväxt

I Danmark finns sedan länge ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare, vilket har slagit hårt mot den danska arbetsmarknaden, något som TN nyligen skrev om.

– Tillväxten är lägre än den kunde ha varit på grund av de här reglerna, sa Erik E Simonsen på Dansk Arbejdsgiverforening, DA, till TN då och fortsatte:

– Det är en form av protektionism och en rädsla för det främmande. Men det är svårt att förstå, för det är ju för många jobb i förhållande till hur många medarbetare som finns.

Ygeman: Då har vi olika uppfattning

Karin Johansson menar att migrationsfrågan är stor och problematisk för socialdemokratin och för hela samhället.

– Jag tror på allvar att regeringen tror att den hjälper till i integrationsfrågan genom att fatta den här typen av beslut.

Men hon menar att det faktum att det finns tydliga exempel från Danmark, som visar att lönegolv inte fungerar, borde vara ett skräckexempel även för den svenska regeringen.

– Resultatet är att danska företag nu står utan rätt kompetens. Nu diskuteras politiskt behovet att sänka lönegolvet, vilket har visat sig mycket svårt, säger hon.

Du tror inte att företag som faktiskt sköter sig riskerar att drabbas om lönegolvet höjs kraftigt?

– Nej, jag har mycket svårt att se det, säger Anders Ygeman.

Men representanterna för näringslivet säger ju att arbetskraftsinvandring som faktiskt behövs kommer att stoppas om nivån som på lönegolvet blir så hög som du indikerar.

– Då har vi olika uppfattning, säger Anders Ygeman.

– När man fattar beslut, så måste man göra det baserat på kunskap. Det riskerar regeringen att inte göra nu, säger Karin Johansson.