Nya siffror: Så många miljarder drar arbetskraftsinvandring in till statskassan

52 miljarder kronor. Så mycket tillförde arbetskraftsinvandringen till svensk BNP under 2023, visar nya siffror som Svenskt Näringsliv har låtit ta fram. Det är en ökning med åtta miljarder kronor jämfört med året innan. Dessutom bidrar arbetskraftsinvandringen med 17 miljarder i skatteintäkter, vilket är en höjning med två miljarder kronor jämfört med föregående år.

– Det är mycket pengar och det visar på att det här är människor som bidrar till det svenska samhället, säger Karin Johansson, vice vd.

I höstas valde regeringen och Sverigedemokraterna att införa ett lönegolv vid arbetskraftsinvandring på 80 procent av medianlönen, i dagsläget 27 300 kronor. Nu är förslaget att från 2025 höja det till 100 procent av medianlönen, i dagsläget 34 200 kronor. Karin Johansson är djupt kritisk till hur politikerna agerar och menar att de över huvud taget inte har lyssnat till företagen.

− Vi ser ju redan idag konsekvenser ute på företagen, säger hon.

Siffror som Svenskt Näringsliv lät ta fram i höstas visade att företag som anställer arbetskraftsinvandrare också anställer fler andra medarbetare. Men ett av regeringens argument för att begränsa arbetskraftsinvandringen är att fler arbetslösa i Sverige ska få jobb.

– Men att begränsa arbetskraftsinvandringen innebär inte att arbetslösheten går ner. Den stiger ju nu. Det vittnar ju om att många arbetslösa, står så långt från arbetsmarknaden att de inte kan den kompetens som arbetskraftsinvandrarna har.

– Det här är ett jättebekymmer, säger Karin Johansson.

Argument tycks taget ur tomma luften

Ett av regeringens skäl till att införa lönegolvet är påståendet att det finns ett stort missbruk kring arbetskraftsinvandring. ”Det har funnits en mycket omfattande grov brottslighet runt detta”, sa till exempel arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) i SVT:s i höstas. Det påståendet är ett stående argument från flera regeringsföreträdare. Men det är ett argument som tycks taget ur tomma luften.

− Det finns inga studier som visar att det stämmer. De studier som försöker kartlägga missbruk omfattar all utländsk arbetskraft på svensk arbetsmarknad, som EU-medborgare, asylsökande, utländska studenter och illegal arbetskraft och inte alls bara arbetskraftsinvandrare, har Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, tidigare sagt till TN.

Karin Johansson menar att det är olyckligt att regeringen och Sverigedemokraterna fortsätter använda en argumentation som har motbevisats många gånger.

– Politikerna vill misstänkliggöra företagen, men det är ju inte så att företagarna systematiskt försöker pressa lönerna för de här grupperna. Våra medlemmar betalar kollektivavtalade löner, säger hon och fortsätter:

– Jag tycker att om regeringen på allvar menar att den är näringslivsvänlig, så behöver den göra om det här förslaget.