Undersökning: Skolorna sämre på landsbygden

Elever i mindre orter och på landsbygden lär sig mindre än elever i storstadsområden. Det visar en ny rapport som Svenskt Näringsliv har låtit göra och som presenteras i veckan. Mätningen har gjorts genom en jämförelse av de nationella proven i matematik i årskurs 9.

– En slumpmässig elev på en sämre skola hade alltså vetat och kunnat mer om han eller hon hade gått på en bra skola, säger Gustav Blix, policyexpert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Att rapporten baseras på de nationella proven i just matematik beror på att detta prov sannolikt har ”mindre av skillnader i rättningen, jämfört med resultaten från andra inhemska kunskapskontroller”, skriver rapportförfattaren Gabriel Heller-Sahlgren

– Anledningen till att vi har gjort den här rapporten är att vi rent generellt i Sverige har för dålig koll på svenska skolresultat, vad som funkar och inte funkar, säger Gustav Blix.

Friskolor höjer allas resultat

För några år sedan konstaterade den så kallade Långtidsutredningen att förekomsten av friskolor tenderade att höja kunskapsresultat, men också att det fanns stora skillnader mellan olika typer av kommuner i Sverige.

– Vi har hittat precis samma mönster. Att det är så stora skillnader mellan kommuner är oacceptabelt. Den kunskap du får påverkas av i vilken stad du bor i, vilken skola du går i och ibland till och med i vilket klassrum du sitter. Så ska det inte vara, säger Gustav Blix.

Men har det inte alltid varit så?
– Jo, men det är väl dags att göra något åt det?

Rapporten visar på ett mönster av att det görs mindre för att höja kvaliteten på mindre orter och i landsbygden än det görs i storstadsområdena.

– Att elever på mindre orter får en sämre utbildning är orättvist. Och det handlar inte bara om den enskilde individen, utan om hela samhället. Företag rekryterar i hela landet. Har tillgängliga sökanden fått en sämre utbildning blir det också sämre för företaget och på så sätt för samhället i stort, säger Gustav Blix.

Han konstaterar att en stor anledning till att det inte har blivit bättre över tid är att vi rent generellt i Sverige vet för lite om vad som ger goda skolresultat.

– Men vi har försökt att ta reda på det. Och vår undersökning visar att fristående skolor tenderar att ha högre kunskapsresultat än kommunala skolor, säger Gustav Blix och fortsätter:

– En annan förutsättning är de faktiska förväntningarna på eleverna – höga förväntningar ger bättre resultat. Och då förefaller det finnas för låga förväntningar i delar av Sverige. Det gäller elevernas förväntningar, deras föräldrars förväntningar och det gäller även lärares och rektorers förväntningar.

Men många hävdar ju att friskolor saltar sina betyg. Vad säger du om det?
– Det är just därför vi har valt de nationella proven i matte. Både vi och Skolverket bedömer att risken för glädjebetyg är mindre där, säger Gustav Blix och berättar att huvudproblemet är att skolor generellt har svårt med betygsättning där endast mellan 0,5 och 1,5 procent av avvikelsen i betyg kan härledas till om eleven har gått i en kommunal eller i en fristående skola.

– Problemen i den svenska skolan har inte orsakats av att vi har skolval och friskolor. Tvärtom indikerar resultaten att vi generellt sett hade haft större problem om vi inte hade haft fristående skolor.

Tappar ett års inlärning

Resultatet av jämförelsen visar att elever i mindre skolor och på landsbygden grovt sett tappar inlärning som motsvarar vad som sker i skolan under ett år på högstadiet jämfört med elever på skolor i storstäder. Elever som går i skolor i övriga städer hamnar, enligt rapporten, ungefär mitt emellan. Allt som allt stöder det även analyser som tidigare har gjorts på området. I Svenskt Näringslivs rapport redovisas dock resultaten även på kommunnivå, inte bara på kommungruppsnivå, som tidigare har gjorts.

– På så sätt kan vi också se att vissa invandrartäta kommuner håller god kvalitet, även om det ibland påstås något annat. Till exempel verkar Botkyrka vara en av Stockholmsområdets bästa skolkommuner, säger Gustav Blix.

– Det finns kommuner som har bättre resultat för elever med utländsk bakgrund än elever med svensk bakgrund och tvärtom. Det kan vi ju heller inte vara nöjda med.

Gustav Blix vill att fokuset på att nå bättre skolresultat och få färre problem i skolan bör ligga på skolornas huvudmän.

– Vad gör de för att minska den inbördes stora skillnaden kvalitetsskillnaderna sinsemellan och vad kan de lära av varandra? Där behöver vi lägga fokus i svensk skoldebatt.