Var tredje lyckas inte ta examen – ”reformtempot måste öka”

En yrkesutbildning eller ett högskoleförberedande program? För en del är valet enkelt, för andra orsakar det stress och oro. Oavsett vilket, så styr intresse sex av tio elever vid valet av gymnasieutbildning.

Andra vanliga bevekelsegrunder till gymnasievalet, mer än varannan studerande, är att det ger gångbara kunskaper för framtiden eller fungerar som dörröppnare för fortsatta studier. Däremot är det endast sju procent som styrs av kompisar.

Siffrorna kommer från Svenskt Näringslivs Gymnasiepejl, som tittar närmare på hur gymnasieelever väljer utbildningslinje, hur de värderar utbildningar och vad som händer efter examen.

– Gymnasieskolan rustar elever för framtiden. Kunskap och kompetens ska leda till ett första jobb eller fortsatta studier. Utbildningstiden får inte bli en treårig transportsträcka utan mål och syfte, så det gäller att ha så mycket kunskap om eleverna som möjligt, säger Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv.

Även om framtiden är viktig i valet av utbildningsväg, så anger två av tio att ”jobb efter gymnasiet” avgjorde valet. En av åtta vill gärna att det resulterar i jobb direkt efter gymnasiet, medan sju av tio anser att jobb är viktigt på längre sikt.

Elever på yrkesprogrammen värderar jobb direkt efter studierna högre jämfört med studerande på högskoleförberedande utbildningar, framgår av rapporten.

De förra har också lättast att få jobb efter avlutade gymnasiestudier. I toppen återfinns elever på fordons- och transportprogrammet, där sju av tio har fäste på arbetsmarknaden ett år efter examen, dubbelt så många som på hantverksprogrammet.

Sämst i fråga om jobb är naturvetenskapsprogrammet. Ett år efter examen är endast 16 procent i jobb. Föga förvånande toppar programmet listan över andelen studerande som går vidare till högre studier.

Sammantaget så genererar yrkesprogrammen fler jobb jämfört med högskoleförberedande program, såväl ett som fem år efter avslutade studier.

Noterbart är att de två största högskoleförberedande programmen, samhällsvetenskap och ekonomi, har förhållandevis få elever som studerar vidare, enligt studien från Svenskt Näringsliv.

För att få till en förbättring tror Johan Olsson att det är viktigt med en fungerande och tillgänglig studievägledning i skolorna.

– Bättre studievägledning måste till, en plan upprättas och syftet klargöras. Förhoppningsvis leder det till att fler hittar rätt utbildning och att färre hoppar av.

– Att vi befinner oss i denna situation beror bland annat på att valmöjligheterna är fler, jämfört med tidigare.

Många företag har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens. Ofta handlar det om att få större koppling mellan behoven på arbetsmarknaden och utformningarna av utbildningarna samt att antalet platser på vissa utbildningar måste öka.

Mot den bakgrunden är det illavarslande att det också är stora skillnader mellan gymnasieprogrammen när det gäller hur många som står långt från arbetsmarknaden. Fem år efter examen är det tre gånger så många från restaurang- och livsmedelsprogrammet som har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden jämfört med naturvetenskapsprogrammet.

– Det faktum att var tredje 20-åring saknar gymnasieexamen borde vara tillräckligt för regeringen att öka reformtempot ytterligare. Vi behöver fortsätta arbetet med att förbättra gymnasieskolan. Ett viktigt steg är att öka branschernas inflytande över programmens innehåll och upplägg, säger Johan Olsson.