Kaos kan följa av upphandlingskrav

Regeringen föreslår tuffare sociala krav i samband med inköp i stat, kommuner och landsting. Av en proposition framgår att leverantören, om det anses nödvändigt, måste uppfylla villkor enligt kollektivavtal vad gäller lön, semester och arbetstid. Myndigheten ska också kunna ställa krav på försäkringar och pensioner. Det är dock inte obligatoriskt.

På så sätt hoppas regeringen sätta stopp för företag som inte ger sina anställda rimliga villkor, då de deltar i offentlig upphandling.

– Social hänsyn är inget nytt. Vad regeringen gör är att bryta ut de arbetsrättsliga villkoren och sätta dem i fokus vid offentliga upphandlingar. Men mycket är fortfarande oklart, säger Birgitta Laurent, expert på upphandlings- och konkurrensfrågor.

Hon konstaterar att det inte finns några siffror som visar hur vanligt det är med till exempel lönedumping och illojal konkurrens i samband med upphandlingar och anser att det måste utredas närmare.

Svenskt Näringsliv ser flera problem med förslaget. En svårighet är att upphandlande myndigheter ges rätten att tolka och bedöma parternas avtalade kollektivavtal för att förstå vilka krav de kan ställa. Förutom att ett sådant regelverk lämnar ett stort utrymme för godtycke, så leder lagstiftningen till ökad administration och mer krångel för såväl upphandlare som anbudsgivare.

– Dessutom gör ökade krav det mindre attraktivt för små och medelstora företag att delta i upphandling, vilket försämrar konkurrensen, tillväxten av jobb och innovationsklimatet. Resultatet är dyrare och sämre upphandlingar, säger Birgitta Laurent.

Att tusentals upphandlande myndigheter var och en gör sin egen tolkning av kollektivavtal och att en huvudentreprenör måste ha koll på avtal och arbetsrätt hos alla sina underleverantörer riskerar att undergräva den svenska arbetsmarknadsmodellen. Till detta kommer att kraven måste vara proportionella i förhållande till det som ska upphandlas. Annars finns risk för överprövningar, anser Svenskt Näringsliv.

– En väg att gå är att huvudentreprenören tecknar avtal med underleverantör i första ledet som i sin tur ingår avtal med entreprenörer längre ner i kedjan, säger Birgitta Laurent.

Även Lagrådet är kritiska. Förslaget beskrivs som illa skrivet, svårtolkat och kontraproduktivt.

Sammantaget leder det fram till en situation som gör det svårt för framför allt småföretag att konkurrera om offentliga kontrakt i fortsättningen. Ofta måste ägaren, tillika vd, göra jobbet själv. Medan storföretag i större omfattning har tillgång till juridisk expertis.

I en debattartikel hävdar Almega, tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation, att förslaget straffar seriösa företag som utestängs från upphandlingar och i värsta fall driver dem från landet.

Den stora faran är att offentliga upphandlare får svårt att ställa krav på anbudsgivare på grund av en svårtolkad lagtext, menar Birgitta Laurent.

– I värsta fall leder det till att verksamhet drivs i egen regi istället för att läggas ut på entreprenad eller att man lämnar spelplanen öppen för oseriösa företagare eftersom upphandlare inte har möjlighet att följa upp sina komplicerade krav, säger hon.