”S-utspel allvarligt slag mot valfriheten”

Socialdemokraterna vill, i väntan på att det finns en överenskommelse om att kraftigt begränsa vinsterna i skolan, stoppa etableringen av nya vinstdrivna skolor. Det förslaget presenterade civilminister Ardalan Shekarabi och gymnasieminister Anna Ekström på en presskonferens idag.

Anders Morin, välfärdspolitisk expert, är kritisk:

– Socialdemokraterna vill nu ta makten över skolvalet, vilket skulle vara ett allvarligt slag mot valfriheten och det system där alla svenskar medborgare, oavsett plånbok, har rätt att på samma villkor välja den skola man själv anser passar bäst för sina barn, säger han och fortsätter;

– Det är ett effektivt sätt att ytterligare stärka koncentrationen inom skolan. Det är paradoxalt att den uppdelning av elever man lyfter fram som ett avgörande argument bakom ett stopp för vinstdrivande friskolor är i själva verket högre i idéburna skolor, vilka socialdemokraterna nu vill underlätta för.

Anders Morin tycker att det är häpnadsväckande att S fokuserar på att jaga väl fungerande och effektiva privata verksamheter i stället för att göra något åt den bristande effektiviteten inom den offentliga sektorn.

– Bristande effektivitet inom offentligt driven vård, skola och omsorg uppgår till mer än 50 miljarder kronor, vilket Svenskt Näringsliv kommer att visa i en rapport nästa vecka. Det är häpnadsväckande att socialdemokratin väljer bort att fokusera på detta utan istället jagar välfungerande och effektiva privata verksamheter. Detta är en summa som är 10–15 gånger högre än de påstådda, och helt felaktiga, så kallade ”övervinsterna” som socialdemokraterna nu säger sig vilja, säger Anders Morin.

Han framhåller också att svensk välfärd håller generellt hög kvalitet, även om vi också har flera stora utmaningar framför oss, både vad gäller resursanvändningen och vad gäller kvaliteten.

– Att skylla utmaningarna i välfärden på förekomsten av privata företag är dock att göra det för lätt för sig. Nyligen kom till exempel siffror från Vårdfokus som visade att den administrativa personalen inom den landstingsdrivna vården på sju år har ökat med 36 procent medan antalet sjuksköterskor och biomedicinska analytiker endast har ökat med 2,3 procent under samma tid, säger Anders Morin.