Skattemedel i miljardklassen klantas bort

Portalparagrafen säger att ”kommuner och landsting ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet”. Verkligheten blottlägger något annat. Många aktörer slösar med skattepengarna på den offentliga marknaden.

Usla inköp, dålig kontroll och uppföljning samt bristfällig konkurrens i samband med upphandling innebär att den offentliga sektorn saknar 70-100 miljarder kronor, enligt en kartläggning från Svenskt Näringsliv.

Fortsätter slöseriet, så saknas ytterligare 62 miljarder kronor i den kommunala kassan år 2022, för en ekonomi som med nöd och näppe håller näsan över vattenytan, då välfärdssektorn brottas med stora ekonomiska utmaningar på grund av den demografiska utvecklingen, konstateras vidare.

– Ja, det är en dyster bild. Anledningen är att myndigheterna framför allt fokuserar på att tillhandahålla skola, vård och omsorg, snarare än upphandling. Målet med inköp för de flesta myndigheter är att ”göra så få otillåtna direktupphandlingar som möjligt”, uppfylla lagkraven, inget annat, säger Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv.

Framför allt är det ekonomistyrningen som brister. Uppmaningen är att myndigheterna bör jobba mer strategiskt. Fokusera på behov, inte önskemål. Formalisera beslutsprocesser och skapa rutiner för inköp och uppföljning och regelbundet analysera vem som köper, vad som köps, från vem och till vilket pris.

Är inköpsmönstret klarlagt, så är det lättare att upptäcka avvikelser utanför gällande avtal. Och en förändring brådskar, att skapa så kallade ”inköpsmogna myndigheter” tar tid, fem till sju år, enligt rapporten.

En märkbart oroad Ellen Hausel Heldahl konstaterarar att ekonomistyrning är lågt prioriterad hos de flesta myndigheter. Högre chefer, som kommundirektörer, anställs utifrån att de är lyhörda, diplomatiska och har förmågan att leda och samarbeta. Men inte att de är bra på ekonomistyrning.

– Det leder till förvaltningsstrukturer i stuprör, budgetstyrning utan nyttokrav och bristande kostnadskontroll, säger Ellen Hausel Heldahl.

– Slutsatserna i vår rapport är att högre chefer och ledande politiker måste prioritera upphandling organisatoriskt genom att införa löpande spendanalyser och kategoristyrning och på så sätt skapa inköpsmogna organisationer.

Hagelskurar av attacker, från bland annat näringslivet, fick nyligen generaldirektören på Upphandlingsmyndigheten, Inger Ek, att i en debattartikel i DI tillstå att upphandlingssystemet har allvarliga brister.

Hon ser regeringens initiativ, att skapa en statistikdatabas med uppgifter om annonserade upphandlingar, som ett första steg mot en heltäckande bild över de offentliga inköpen och efterlyser också nationell inköpsstatistik, vilket näringslivet länge efterfrågat.

”Offentlig upphandling får inte läcka pengar. Statistik är därför avgörande för den fortsatta utvecklingen på upphandlingsområdet”, skriver Inger Ek i DI.

– Vi håller med, men det räcker inte. Vad ska vi med statistik till om vi inte har en organisationsstruktur som kan ta om hand resultatet, undrar Ellen Hausel Heldahl.