Nyföretagandet i Sverige dalar – men det finns hopp för framtiden

Det senaste kvartalets statistik över nyföretagandet i Sverige är oroväckande. Trots en kortvarig uppgång på 14 procent i juli, rasade nyföretagandet med hela 20 procent i augusti och minskade ytterligare med 7 procent i september. Totalt sett har nyföretagandet under det tredje kvartalet fallit med 7 procent jämfört med samma period förra året, enligt statistik från Bolagsverket som sammanställts av Visma Spcs.

Men den negativa utvecklingen för nyföretagande är inte ny. Under de senaste åren har nyföretagandet i Sverige, och stora delar av västvärlden, stagnerat. Detta riskerar att minska näringsdynamiken och i förlängningen sänka tillväxttakten. Det är tydligt att ett omtag behövs för att stärka företagsklimatet och göra det attraktivt för fler att ta steget till att starta företag.

Forskning visar att det främst är unga, små företag som skapar nya jobb. Från 1993 till 2019 skapades hela 82 procent av nya jobb i företag med färre än 200 anställda.

Den nedåtgående trenden i nyföretagandet riskerar alltså att få långtgående konsekvenser för framtida jobbtillväxt, särskilt då analyser även visar att benägenheten att anställa och växa bland nya företag har minskat över tid.

Men det är inte bara nyföretagandet som dalar. Under den senaste tiden har jag träffat flera småföretagare som har drivit sina bolag under lång tid. De vittnar om en djup trötthet. År av påfrestningar, från pandemins nedstängningar till räntehöjningar, störningar i leveranskedjor och den ständiga kampen att hitta rätt kompetens, har tagit hårt på dem. Inte minst har den oändliga regelbördan, som både stjäl tid och kostar pengar, blivit en allt större belastning. Många börjar nu ifrågasätta både nyttan och meningen med att driva sitt företag vidare – helt enkelt för att de är trötta.

Ljusglimten – Ung Företagsamhet och framtidens entreprenörer
Mitt i detta mörker finns dock en ljusglimt. En nyligen publicerad forskningsrapport från Ung Företagsamhet visar att Sverige är ett av de ledande länderna i Europa när det gäller antal UF-företag. Att starta och driva företag under ett läsår har visat sig ha flera positiva effekter. Bland annat minskar det ojämlikhet mellan könen inom företagande och ger unga från icke-akademiska hem bättre förutsättningar. Dessa unga entreprenörer utgör en stark grund för framtida tillväxt, och vi måste se till att vi bäddar för deras fortsatta resa – oavsett om det är som företagare eller som driftiga anställda.

Ekonomisk otrygghet – en barriär för framtidens företagare
Enligt Sifoundersökningar från Visma Spcs drömmer var tredje svensk om att starta eget företag, men en av de största anledningarna till att dessa drömmar aldrig förverkligas är bristen på ekonomisk trygghet. Därtill, med den utbredda tröttheten bland de befintliga företagarna, riskerar vi att förlora etablerade företagare och deras bidrag till samhället.

Vad krävs för att vända trenden?
För att vända den negativa trenden i nyföretagandet och stötta både nya och etablerade företagare krävs politiska åtgärder som ger företagare trygghet och rimliga villkor.

Här är tre åtgärder som behöver prioriteras:

• Minska kostnaden för att anställa genom exempelvis sänkta arbetsgivaravgifter och ökad flexibilitet i att rekrytera den kompetens som idag saknas i Sverige. Höjningen av lönegolvet för arbetskraftsinvandring förvärrar den redan stora kompetensbristen.
• Förenkla sjuklönesystemet så att företagare inte bär en oproportionerligt stor börda för anställdas sjukfrånvaro. Avskaffandet av ersättningarna för höga sjuklöner innebär att många småföretag får kraftigt höjda kostnader, vilket ytterligare minskar viljan att anställa.
• Minska byråkratin och regelbördan för att frigöra tid och resurser för företagsutveckling.

Genom bland annat dessa åtgärder kan vi skapa en hållbar framtid för både unga entreprenörer och erfarna företagare, och säkra Sveriges fortsatta välstånd.

Anna Hedensjö Johansson, SME-expert på Svenskt Näringsliv.

Läs mer här:

Nyföretagandet rasar

Positiva samhällseffekter med entreprenörskap i skolan

Fördubblade sjuklönekostnader: Har regeringen glömt småföretagen?

Betydelsen av unga och växande företag: En politik för ett mer dynamiskt näringsliv