Utbildningar måste matcha jobben

Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät är gymnasial yrkesutbildning den mest efterfrågade kompetensen när företag ska rekrytera nya medarbetare. Dimensioneringen av utbildningsplatser måste därför i betydligt högre grad än i dag utgå från arbetsmarknadens efterfrågan. Detta gäller all gymnasial utbildning, liksom yrkeshögskolan och högskolan.

– Utbildningarna måste bli mer relevanta och matchas bättre mot företagens behov. För att vi ska nå dit behöver samverkan mellan näringslivet och de som planerar utbildningarna bli bättre. Att våga släppa in företagen i processen och att initiera olika samarbetsformer är den enda vägen till framgång på det här området, menar Johan Olsson, som är policyexpert inom kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

De som väljer – och genomför – yrkesprogram är oftast mycket attraktiva på arbetsmarknaden. Men allt för få väljer att söka till dessa program, trots att dessa numera också ger högskolebehörighet. Attraktionskraften för yrkesutbildning behöver därför öka och skolans studie- och yrkesvägledning behöver stärkas.

– Yrkesutbildningarna stänger inga dörrar, det går fortfarande att läsa vidare om man kommer på att det är det man vill. Däremot öppnar de en annan dörr - till bra, viktiga jobb direkt efter studenten. Det är verkligen inget att rynka på näsan åt, men tyvärr har många en gammal och osann bild av vilka möjligheter yrkesprogrammen ger och vilken status de har. Studie- och yrkesvägledarna måste ge bättre råd och en rättvisare bild av yrkesutbildningarna, men det handlar också om föräldrarnas attityd, påpekar Michael Prising, som driver företaget Feskarn i Uppsala och är ordförande för SME-kommitténs arbetsgrupp för skola och näringsliv.

Att det råder goda förutsättningar för att anställa medarbetare är särskilt viktigt för små- och medelstora företag. En ny medarbetare är en stor investering och förknippat med ett inte oansenligt risktagande. Utbildningarna måste hålla hög kvalitet och vara relevanta för företagens behov – och dimensioneras utifrån arbetsmarknaders efterfrågan.

– Många branscher har svårt att täcka sitt kompetensbehov, och det gäller inte minst till yrken som kräver gymnasial yrkesutbildning. I vissa fall kan det handla om att utbildningarna inte har tillräckligt många platser för att täcka arbetsmarknadens behov, i andra att inte tillräckligt många söker eller slutför utbildningarna. Det är ett stort bekymmer för alla parter – den enskilde som inte hittar sin karriär, företagen som inte kan anställa och växa i den takt de skulle behöva, och samhället som måste hantera en allt för hög arbetslöshet och en växande kompetensbrist parallellt, säger Johan Olsson.

För att komma till rätta med problemen behöver samarbetet mellan utbildningssystemet och näringslivet öka, på alla nivåer. Allt från övergripande samarbete om behov och utbud till ett direkt, lokalt samarbete mellan utbildningar och det lokala näringslivet. Genomströmningen måste också öka, så att fler når kraven på både grund-, gymnasie- och högskolenivå.