Europas planer på beskattning av den digitala ekonomin riskerar leda till handelskrig med USA
Frågan om hur vinster från den snabbt växande digitala ekonomin ska beskattas har under de senaste åren rönt allt större politiskt intresse. Frankrike har uttryckt stor frustration över att bolag som bl.a. Amazon och Google har kunnat verka på den franska marknaden utan att i princip betala någon skatt i Frankrike. EU:s ordförandeland Estland har idag frågan högt upp på dagordningen.
Beskattningen av den digitala ekonomin var en av åtgärdspunkterna i OECD:s BEPS projekt. OECD lyckades inte nå konsensus i frågan utan konstaterade i sin slutrapport 2015 att digitaliseringen påverkar alla bolag och att det därför inte var lämpligt att ta fram särskilda skatteregler för den digitala ekonomin. OECD har därefter tillsatt en särskild arbetsgrupp som förväntas presentera en interimistisk rapport våren 2018 och en slutrapport 2020.
Många EU-medlemsländer anser att något måste göras redan nu och vill därför, i avvaktan på att en mer globalt accepterad beskattningsmetod tas fram, införa tillfälliga regler för att lösa beskattningsfrågan. Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien har redan presenterat ett förslag som innebär skatt på omsättningen i digitala bolag. EU kommissionen som vill undvika att enskilda medlemsländer går vidare med egna initiativ och istället förordar ett koordinerat förhållningssätt inom EU presenterade igår ett meddelande med förslag på EU-specifika åtgärder gällande beskattningen av den digitala ekonomin. I meddelandet anger kommissionen förslag på att följande tre kortsiktiga lösningar bör övervägas; skatt på omsättningen av digitala företag, källskatt på digitala transaktioner och skatt på provisionsintäkter från digitala tjänster eller annonsering. Kommissionen hoppas kunna få medlemsländerna att enas om en gemensam ståndpunkt vid ECOFIN mötet i december i år. Om OECD inte lyckas presentera något konkret i sin rapport under våren säger sig kommissionen vara beredd att lägga fram ett lagstiftningsförslag för EU redan under det första halvåret 2018.
En måltavla för åtgärderna är stora amerikanska bolag som Amazon, Facebook och Google. Skulle kommissionen göra verklighet av sina planer lär spänningen mellan EU och USA öka. Den amerikanska administrationen är redan mycket störd över EU kommissionens attack på amerikanska bolag i frågor om statsstöd och lär sannolikt inte sitta still i båten om EU nu ger sig på att beskatta amerikanska bolag i strid med internationella riktlinjer. Risken för ett handelskrig med USA kan då inte uteslutas.
SKRIVET AVClaes Hammarstedt
